Alice i Underlandet, i en något omgjord – och ljudlös – tappning, togs emot med dånande applåder efter den första föreställningen på Valla folkhögskola.
Men det var allt lite pirrigt i starten medgav en av akörerna, Damian Dabrowski.
– Premiärnerver eller vad man ska kalla det för, sa han och småskrattade.
– Jag tyckte nog att det gick lite bättre efterhand, när vi blivit lite mer varma i kläderna.
Det var första terminens elever som pluggar scenkonst som hade satt samman föreställningen.
Repetionerna har pågått sedan veckan före höstlovet.
– Vi genrepade i torsdags. Ganska snart förstod jag att det här var något som skulle gå hem hos publiken. Vi fick ett härligt gensvar från de som var här och tittade, sa Daniel Ekbäck som gärna tar på sig att vara gängets clown.
– Jag gillar att ha roligt på scen. Det går mycket bättre då, förklarade han.
Emil Solid menade att det alltid finns sådant som kan göras bättre.
– Men det är mest smådetaljer jag tänker på, sa han och fortsatte:
– Vi ska vara skitglada för det vi levererade.
– Man måste faktiskt ha i åtanke att det här var det första vi gjorde inför en större publik.
Emilie Höijer, lärare för den fysiska teatern, var hur belåten som helst med framförandet.
– Jag står här med smärta i käften. Smilbanden var påkopplade hela tiden. Alla agerade väldigt bra. Det finns inget att anmärka på. Eleverna kan verkligen vara nöjda med sin insats, sa hon.