Leanlinks förvaltningschef Sonja Erlandsson bekräftar läget.
– Ja, det stämmer att vi har fyra enheter som vi har svårt att bemanna. Det handlar om en kombination av sjukdom och personalrörlighet. Därför har vi på Leanlink en lokal krisledning där cheferna samlas för att hjälpas åt med bemanning och samverkan med myndigheter.
Enligt Sonja Erlandsson hanteras det så att utbildad personal på enheterna arbetar med vård och omsorg medan andra kringaktiviteter som städning och sociala aktiviteter hanteras av annan personal. Ansvaret för att bemanna detta ligger hos krisledningen.
– Men ingen behöver vara orolig för att inte få den omsorg man ska ha, säger hon.
Vården och omsorgen har länge varnat för att personalbristen snart är akut. Men nu handlar det inte längre om en diffus framtid. Nu handlar det om att det i dag – på några ställen – inte finns personal så det räcker. Kombinationen få sökande till utlysta tjänster, ihop med höga sjuktal är det som på några enheter har tippat verksamheten över kanten.
Under hela pandemin var Social- och omsorgsnämnden i ett krisledningsläge – precis som andra förvaltningar. Att det händer nu, trots att det inte längre handlar om pandemiåtgärder vill Sonja Erlandsson ändå tona er.
– Vi hade lika gärna kunnat kalla det projekt bemanning. Det handlar mera om att vi har tydliga rutiner när det inträffar händelser och att vi centralt behöver gå in och hjälpa till att stärka verksamheter.
Hon säger att krisledning gäller för fyra av Leanlinks enheter, på de övriga nitton hävdar hon att läget är stabilt.
Linköping är en stad med god ekonomi, hur kan man förklara att sådana här åtgärder krävs?
– Vi har ett batteri med insatser, allt från utbildning på arbetstid, premier när man jobbar längre, stärkta pensioner och att införa heltid. Listan är lång. Men vi måste få fler att vilja jobba inom omsorgen och inte då bara som ett genomgångsjobb under studietiden. Den bemanningsbrist vi länge varnat för har kommit tidigare än vi anat.
Hur mycket handlar om pengar, eller brist på pengar?
– Det är en politisk fråga, så den vill jag inte svara på. Men så mycket kan jag säga att anställningsvillkor är en mycket viktig del i att öka attraktiviteten.
Liselotte Fager (KD) ordförande i äldrenämnden säger sig vara bekymrad över att Leanlink kanske har ett för stort uppdrag för sin organisation.
– Det är högst bekymmersamt att de inte kan möta upp det uppdrag man har. Det finns många frågor att ställa sig.
Om det handlar om personalbrist, kan det finnas samma problem hos andra utförare som väljer att inte vara lika öppna som Leanlink?
– Vi ser att vi har en tät dialog med alla utförare och jag tror det finns en öppenhet att skicka signaler. Transparensen var till exempel väldigt stor under pandemin.
Mikael Sanfridson (S), vice ordförande i äldrenämnden, är kritisk till det förhållningssättet. Han har aldrig varit med om att man gått upp i krisledningsläge på grund av personalsituationen. De gånger det har hänt så har det handlat om pandemi eller olyckor, säger han.
Han tror inte att det bekymmersamma personalläget bara handlar om Leanlink.
– Min bedömning är att det här är ett problem på flera håll, också bland privata utförare. Att Leanlink nu har valt att gå upp i krisledning gör att frågan blir mera publik. Så nu måste korten upp på bordet, hur ser det ut på andra håll?