Kontaktförbud kan kombineras med fotboja som larmar polisen om kontaktförbudet överträds eller om personen inte sköter sin utrustning.
Syftet med lagen om kontaktförbud är att ge ett bättre skydd för människor som förföljs eller trakasseras.
Det finns fyra olika sorters kontaktförbud (se faktaruta). Det vanligaste är det som kallas ordinärt kontaktförbud och som innebär att förbudspersonen inte får besöka, kontakta eller följa efter skyddspersonen.
Ofta är det skyddspersonen själv som ansöker om kontaktförbud, men vem som helst kan begära det för skyddspersonens räkning.
Man ansöker muntligt eller skriftligt till polis eller åklagare.
– Det är vanligt att begäran om kontaktförbud görs i samband med en polisutredning, men det är inget krav, säger Louise Enocksson Witting, kammaråklagare och ämnesexpert på kontaktförbud vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum.
I de allra flesta fall har parterna levt ihop som par. Men även en annan anhörig, eller en främling som förföljer dig, kan få kontaktförbud – även om det inte hör till vanligheterna.
Det är en åklagare som beslutar om ett kontaktförbud ska beviljas eller inte.
– I utredningen bedömer åklagaren hur stor risken är för att förbudspersonen begår brott, förföljer eller allvarligt trakasserar skyddspersonen. Risken ska vara klar och konkret, säger Louise Enocksson Witting.
Tidigare domar och pågående brottsutredningar är av stor vikt, men även polisens och myndigheters iakttagelser kring hur personen uppträder mot skyddspersonen vägs in.
Kritiker menar att kontaktförbud ger en falsk trygghet, eftersom straffet ofta blir dagsböter.
– Vi behöver ha en realistisk bild över vilket skydd man kan uppnå via kontaktförbud. Inte ens då kontaktförbudet förenas med elektronisk övervakning får man ett fullständigt skydd. Det är ju inte så att det finns en polis på plats som snabbt kan ingripa. Tror man att ett kontaktförbud kan förhindra alla farliga situationer kan det bli en falsk trygghet.
Så vad är vitsen?
– Det är viktigt att vi använder kontaktförbud som en av flera skyddsåtgärder, och att vi skärper kontaktförbuden vid överträdelse.
Av de ansökningar om kontaktförbud som kommer in varje år till Linköpings åklagarkammare beviljas endast en tredjedel.
Men siffrorna blir något missvisande, tycker Louise Enocksson Witting. I statistiken är det inte möjligt att skilja på de ansökningar som gallras bort direkt för att de inte uppfyller kraven, och de ansökningar som faktiskt genomgår en utredning med tillhörande riskbedömning.
– Kontaktförbud är en inskränkande åtgärd och man ska inte kunna få det hur som helst.
Det är en hel del ärenden som inte prövas för att det inte finns rätt förutsättningar.
– Kontaktförbud blir till exempel inte aktuellt vid en engångsmisshandel där parterna inte känner varandra.
En person som har kontaktförbud får inte besöka, kontakta eller följa efter skyddspersonen. Även sms, telefonsamtal och mejl räknas som överträdelser. Samma sak gäller för skyddsperson, som alltså inte heller får
Om omständigheterna förändras kan kontaktförbudet upphävas. Personen kanske inte utgör något hot längre, eller har flyttat utomlands.
Men om ett kontaktförbud upphävs i förtid eller uppgraderas till en mer ingripande form försvinner den ursprungliga anteckningen i belastningsregistret.
Det här är ett problem. Att kunna se om en person tidigare fått kontaktförbud är en viktig pusselbit för åklagaren om personen blir aktuell igen för en utredning.
Åklagarmyndigheten tittar nu närmare på det här för att lösa problemet.
– Det är viktigt att åklagare har ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt vid sin risk- och proportionalitetsbedömning.