Utredningsledare John Skoog och kammaråklagare Kajsa Malmström menar båda att fler åtal kommer att väckas efter de våldsamma upploppen i SKäggetorp i påskas.
Söndag den 17 april. Ett mycket stort antal människor har samlats vid Skäggetorps centrum dit den högerextreme politikern Rasmus Paludan uppgett att han planerar hålla en demonstration. Situationen eskalerar snabbt och snart börjar sten kastas mot polisen. När klockan slår 15 har hotbilden mot de tjänstgörande poliserna blivit så pass hotfull att en polis väljer att skjuta ett varningsskott.
Drygt två månader och många utredningstimmar senare beslutar kammaråklagare Kajsa Malmström att väcka de första åtalen efter de omtalade påskupploppen. Tre män, 19, 21 och 26 år gamla misstänks för grovt blåljussabotage – ett brott som ger minst två års fängelse. På en pressträff under onsdagseftermiddagen motiverar hon sitt beslut för mediauppbådet.
– Deras brott har inneburit fara för många personer. Samtidigt har egendom av särskild betydelse, till exempel polisbilar, skadats.
Vidare berättar hon och personen vid hennes sida, utredningsledare John Skoog, att de tre männen ska ha kastat sten mot poliser och polisfordon. En av de misstänkta ska också ha uppmanat folkmassan som polisen lyckats skingra att komma tillbaka. Själva nekar samtliga tre till brott.
Trots att hundratals personer deltog i upploppen, och att polisen i nuläget har ett 30-tal identifierade personer som misstänks för brott, åtalas bara tre personer. Enligt Kajsa Malmström arbetar både polis och åklagare efter en uttänkt strategi.
– Vi vill åtala i kluster, och tar utredningen bit för bit. Syftet är helt enkelt att nå framgång snabbare. Att vänta och åtala alla samtidigt skulle innebära en enda mastodonträttegång och det gynnar ingen, säger hon och fortsätter:
– Samtidigt vill man inte ha för många huvudförhandlingar mot samma person. Därför har vi försökt samla personer som agerat ungefär samtidigt på ungefär samma ställe.
När fler åtal kan komma att väckas vill varken Kajsa Malmström eller John Skoog svara på. Men den utredningsgrupp, bestående av ett tiotal personer, kommer förmodligen att jobba med ärendet ända in i 2023.
– Utöver de 30-talet personer som vi identifierat och som misstänks för brott har vi ett antal personer som vi ännu inte kunnat identifiera. Många har burit mask, säger John Skoog.
"Utöver de 30-talet personer som vi identifierat och som misstänks för brott har vi ett antal personer som vi ännu inte kunnat identifiera", säger John Skoog.
Bland de misstänkta finns personer i olika åldrar. Några av personerna är kvinnor.
De tre åtalade männen är alla hemmahörande i Linköping. Ingen är skriven i Skäggetorp. Två av männen är sedan tidigare dömda för brott. En av dem förekommer under fler avsnitt i belastningsregistret, bland annat för koppleri.
Rättegången kommer att inledas den 8 maj och förväntas pågå i tre dagar. Åklagare Kajsa Malmström har i åtalet rekommenderat att säkerhetshöjande åtgärder ska vidtas vid huvudförhandlingen. Samtidigt utesluter hon inte att fallet kan gå vidare ända upp till Högsta domstolen.
– Jag har ju valt att åtala de här personerna för blåljussabotage, grovt brott. Det är en rubricering som bara prövats några få gånger och aldrig av hovrätten eller Högsta domstolen. Jag kan inte säga att just det här fallet kommer att nå HD, men det finns fler fall som rör upploppen i Sverige, bland annat Örebro. Det är inte omöjligt att något av dem kommer tas till högsta instans.
"Vi vill åtala i kluster, och tar utredningen bit för bit. Att vänta och åtala alla samtidigt skulle innebära en enda mastodonträttegång och det gynnar ingen", säger kammaråklagare Kajsa Malmström.