"Det är längre än vad man tror till helt självkörande fordon. De självkörande bussarna (på bilden den som kör mellan Liu och Vallastaden) fungerar för att det är förhållandevis välförstådda sträckor där de kör relativt långsamt."
Onsdagsintervju
Fredrik Heintz är biträdande professor och AI-forskare på Linköpings universitet. Han är en av nyckelfigurerna i Sveriges största enskilda forskningsprogram, WASP, där Knut och Alice Wallenbergs stiftelse står för 4,2 av de 5,5 satsade miljarderna fram till 2029.
Sedan mars i år är Fredrik också en av ledarna i de EU-nätverk som ska stärka den europeiska AI-forskningen.
Vad ska vi ha AI till?
När får vi självkörande bilar på riktigt?
Kan vi lita på AI?
Det är något av det vi ska prata med Fredrik Heintz om i den här intervjun.
Vi börjar med som vi inledde texten med: Vad kan få oss att vilja flyga med ett självkörande flygplan?
– Vad är det som gör att vi i vanliga fall litar på att den pilot som flyger flygplanet kommer att landa det? frågar Fredrik. Jo, vi gör antagandet att han eller hon vill överleva lika mycket som vi. Därför antar vi att piloten kommer att göra vad den kan för att landa planet säkert. Många av våra säkerhetssystem bygger på att folk vill överleva. Det är därför de har svårt att hantera självmordsbombare och liknande som inte bryr sig om sitt eget liv.
– Så vad händer om vi byter piloten mot ett datorsystem? På vilken grund ska vi lita på att datorsystemet vill landa säkert? En del av svaret är att vi ska vara transparenta med vem som byggt systemet. Varför har det byggts? Vilka intressen finns bakom? Det är viktigt att tydliggöra så ingen tror att det är en begravningsfirma som äger systemet.
Så när vi kliver på ett självkörande plan ska vi tänka att företaget som flyger det har så mycket att förlora på om det kraschar så de gör sitt yttersta för att det ska fungera?
– Ja, precis. Inom flygindustrin, som i de flesta industrier, finns också en mängd certifieringar man kan sätta sin tillit till. Så jag tror certifieringar är ett bra verktyg i vissa fall.
När det gäller självkörande fordon måste man förutse alla risker redan när systemet utvecklas, säger Fredrik.
– Vid en vanlig trafikolycka så gör man i efterhand en utredning kring den specifika händelsen. Man tittar på vad de olika aktörerna gjorde och om de har agerat på bästa tänkbara sätt. Kring självkörande bilar blir den diskussionen i förväg. Du måste redan vid utvecklingen hitta på alla möjliga situationer, mer eller mindre osannolika. Det blir mycket svårare.
Vi har självkörande bussar i Linköping, mellan universitetet och Vallastaden, när får vi se självkörande fordon i den vanliga trafiken?
– Det finns så många situationer i trafiken du aldrig trodde skulle uppstå. Plus väderleken, om det är snö och du knappt kan se vägen. Så det är längre än vad man tror till helt självkörande fordon. De självkörande bussarna fungerar för att det är förhållandevis välförstådda sträckor där de kör relativt långsamt. Rotterdams hamn har varit automatiserad sen 1980-talet tack vare att de har anpassat miljön till de självkörande fordonen.
Är tilliten AI-utvecklingens största utmaning? Att få samhället att lita på tekniken fullt ut?
– Vi är vid ett vägskäl. Ska vi lita på teknologin eller är riskerna och de negativa potentiella konsekvenserna så stora att vi ska ifrågasätta användningen över huvud taget. Det går inte att förvänta sig perfekta system från början. Vi måste förvänta oss att det blir problem och då gäller det att hantera dem. Både med avseende på eventuella skador och genom att dra lärdom av det.
Kommer de flesta yrkesroller ha någon form av AI i sig i framtiden?
– Ja, men jag tror inte att så många jobb i sig kommer att försvinna, utan mer att de förändras. Ju mer repetitivt arbetet är, desto enklare är det och desto mer pengar kan du tjäna på att automatisera det. Arbeten där du gör väldigt olika saker varje dag är svårare att automatisera. Finmotorik, att göra konstgjorda händer, är fortfarande extremt svårt. Mjuka föremål, som att vika tvätt och hantera tyg, är svårt.
– I sjukvården kommer nog sjuksköterskor påverkas mindre av AI, eftersom de jobbar direkt med patienten, medan läkare, patologer och liknande kommer att påverkas betydligt mer. Jag tror att utan automatisering kommer vi inte kunna tillhandahålla den sjukvård och samhällsservice som vi som medborgare förväntar oss.
AI-forskaren Fredrik Heintz tror att sjukvården är beroende av automatiseringen. "Jag tror att utan den kommer vi inte kunna tillhandahålla den sjukvård och samhällsservice som vi som medborgare förväntar oss."
Fredrik Heintz tror att AI kan bli en resurs i många sorters beslutsfattande.
– När franska domstolsväsendet tillgängliggjorde sina domar digitalt så började några forskare studera asylärenden. Det visade sig att det var extremt stor skillnad mellan domar och hur bevisföringen tolkades. När forskarna ville ha en kommentar från advokatsamfundet hörde de inte av sig, men efter att studien hade publicerats blev det ett himla liv. Konsekvensen blev att man förbjöd forskning på enskilda domares utövanden. Statens svar på att de här enskilda människorna kanske inte levde upp till förväntningarna var alltså att förbjuda fortsatt forskning på det.
– Det är intressant att vi tror att vi är bra på att fatta beslut, och i någon bemärkelse så är vi ju det, men inte när det gäller att utifrån samma information fatta samma beslut. AI skulle kunna vara ett sätt att förbättra det. Om vi är överens om att det är svartvita regler som gäller så är det mycket bättre att låta en dator avgöra, det blir mer objektivt än om vi gör det.
Inom vilka områden har AI kommit längst?
– Där vi ser stora framsteg idag är bildbehandling och tolkningen av bilder och video. Där har vi många framstående företag i stan, bland annat Sectra. De tolkar och förstår medicinska bilder med hjälp av AI. Ericsson är också stora med bland annat sina kommunikationsnätverk.
"Där vi ser stora framsteg idag är bildbehandling och tolkningen av bilder och video." Här illustrerat av Sectras bildsystem.
Fredrik tror att kompetens blir en nyckelfråga framöver, hur samhället lyckas anpassa utbildningsprogrammen till de behov som ny teknik kräver.
– Det är för mycket fokus på att skolan ska lära alla samma saker. I amerikanske ekonomen Tyler Cowens bok "Average is over" skriver han om effekterna av finanskraschen 2008. De jobb som försvann var medelklassjobben. De som blev kvar var de lågkvalificerade, lågbetalda jobben och de extremt högkvalificerade, högbetalda jobben.
– Vi har inte haft riktigt samma utveckling här i Sverige, men vi ser ändå att det går mer och mer mot att du måste vara tillräckligt bra på något. Det spelar ingen roll om det är att odla blommor eller fotografera udda djur. Vilken hobby som helst kan du nästan tjäna pengar på, så länge du är tillräckligt bra på det, eller är tillräckligt intressant.