Till tonerna av Star Wars-lik musik rullade ett futuristiskt bildspel igång på projektorduken i Vreta Klusters lokaler. Bilderna föreställde en futuristisk tidsresa in i Östergötlands jordbruksteknologiska utveckling. På en bild kunde det stå "Ödeshög 2030" med följande bilder på vildsvin fotade i infraröda kamerastationer.
– Det här är bara en tanke av vad som skulle kunna ske, säger Per Frankelius, processledare för Agtech 2030.
Agtech 2030 är ett samarbete mellan ett tjugotal företag och institutioner, däribland Linköpings Universitet. Deras mål är göra "Sverige världsledande inom jordbruksteknologi."
– Jag tror att vi kan nå internationell toppklass. Vi har redan världsledande Väderstad här som omsätter tre miljarder, säger Helene Oscarsson, VD på Vreta Kluster.
Väderstad har bland annat utvecklat precisionssåmaskinen Vädersta Tempo L 16 som 2017 slog världsrekord genom att så 502,05 hektar inom 24 timmar.
– Det är imponerande. De har nästan fått världsdominans på en produkt som används över nästan hela världen, säger Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik på Linköpings Universitet.
Har du fler exempel på jordbruksteknologi?– Virtuella staket. Då får djuren en varningsmelodi, följt av en elstöt, om de går utanför en gräns som bonden har ritat upp på mobilen, säger Gustafsson som de senaste åren har varit med och utvecklat jordbrukstekniken i Kenya.
– Där satte vi bland annat blåtandstaggar på djuren så att parkvakterna kunde följa dem.
Trots att Gustafsson är grön inom svensk jordbruksteknologi menar han att det är liknande princip bara man byter ut noshörningarna mot får. För agrokulturen är nödvändig att utveckla, menar han. Och den åsikten behöver man inte söka långt efter att för få medhåll i på Vreta Kluster.
– Idag är det två procent av svenskarna som jobbar med lantbruk och 100 procent som äter, så det är något som angår alla, säger Helene Oscarsson.
Till sin hjälp att genomföra visionen har Agtech 2030, tillsammans med två andra företag, mottagit årets Vinnväxt-pris och runt 70 miljoner kronor i bidrag från statliga finansiären Vinnova.
– Det finns en fin samverkanstradition här i regionen och man jobbar mycket med teknik och lantbrukets behov av att använda den. Jag tror att det finns en unik potential här, säger Jonas Brändström, avdelningschef för samhällsutveckling på Vinnova.