Aggressiv hund i Vasastaden

Tikarnas matte, Inga-Lena Gustafsson, vill nu varna alla hundägare i Vasastaden så att de är försiktiga ifall de möter den aggressiva hunden.

– Killen som äger den bor sannolikt inte långt från Katedralskolan, säger hon.

Klockan 14.46 på lördagseftermiddagen tog polisen i Linköping emot ett samtal från en mycket upprörd Inga-Lena Gustafsson.

Hennes två labradortikar hade precis blivit attackerade av en okopplad blandrashund, när hon rastade dem på gräsytan bakom Katedralskolan.

– Det var en korthårig, mörkgrå korsning mellan pitbull och amstaff, säger Inga-Lena Gustafsson.

Enligt henne gick hunden till attack helt plötsligt.

– Han flög som en projektil rakt på mina hundar och bet den yngsta tiken hårt i halsen.

Ägaren, en kortklippt, vältränad man i 20-årsåldern, sprang fram och slängde sig över hunden men lyckades inte slita loss den.

Inga-Lena Gustafsson insåg då att hon måste agera kraftfullt för att rädda tiken.

– Jag sparkade hunden hårt fem gånger. Den sista sparken riktade jag mot bakvagnen och det var först då han släppte taget.

Enligt henne var hundens ägare ledsen över det som hade hänt och bad om ursäkt.

– Han sade att det var första gången det hände, men det struntar jag i. En gång är en gång för mycket.

Medan Inga-Lena Gustafsson ringde till polisen passade den unge mannen på att smita från platsen. En patrull sökte sedan i närområdet men utan framgång.

– Det är väl som vanligt i dagens samhälle att många drar sig undan från sitt ansvar, säger polistalesmannen Thomas Agnevik och konstaterar:

– Men hundägaren har ingen rättslig skyldighet att stanna kvar när något sådant händer.

Inga-Lena Gustafsson vill dock att så många som möjligt ska känna till händelsen så att fler attacker kan undvikas.

Tror du att det kan hända igen?

– Ja, det tror jag.

Hur mår din tik nu?

– Hon blev biten i örat men har inga synliga skador i halsen. Hon är nog ganska så blåslagen men det täcks av pälsen. Första dagen var hon väldigt, väldigt orolig. Och hela söndagen ville hon bara vara i fred. Hon ryggade undan när jag skulle klappa henne, säger Inga-Lena Gustafsson.