Britta Hessin längtar efter att kunna ta promenader och gå på stan igen.
97-åriga Britta Hessin sitter i sin fåtölj i vardagsrummet på tredje våningen och tittar ut från lägenheten på Snickaregatan. I vanliga fall går hon och handlar mat, tar promenader längs Stångån, gör ärenden på stan, hämtar posten på bottenvåningen och går ut med soporna. Eftersom hon är lite vinglig behöver hon ha rullator och måste ta hissen, trapporna blir för svåra.
Men nu har hissen i Stångåstadens fastighet varit trasig sedan den 27 november, så Britta har suttit isolerad i lägenheten i en och en halv vecka.
Vad tycker du om det?
– Det känns lite instängt och väldigt besvärligt naturligtvis. Det blir ensamt. Jag är ganska lugn av mig så jag blir inte hysterisk, men är det vackert väder tycker jag det är tråkigt att inte kunna komma ut.
– Jag har gått och tittat om hissen har blivit lagad, men det har den ju inte.
Britta Hessin tittar ut från balkongen på tredje våningen i Stångåstadens fastighet. Hon längtar efter att kunna gå ut som vanligt igen. Men först måste hissen lagas och det väntas ta flera dagar till.
Britta är fast på tredje våningen på Snickaregatan. Stångåstadens hiss har varit trasig i över en vecka.
Hon har via en granne, som kontaktat Stångåstaden och hissreparatören Otis, hört att det kanske kan ta upp till 14 dagar innan hissen blir lagad. Själv har hon inte fått någon information.
– Det tycker jag är dåligt, att det kan bli problem med hissar och annat kan väl inte alla rå för. Men de ska ändå kunna informera oss. Det är precis som att de tänker att det inte angår dem, det får de boende klara bäst de kan. Men det är inte så lätt, jag kan ju inte komma ner för trapporna.
Vad tycker du är en skälig tid att få en hiss fixad?
– Jag har väl trott samma dag, eftersom det är nödvändigt att använda den. Det verkar så nonchalant tycker jag.
Nu får hon hjälp med ärenden av hjälpsamma grannar och dottern som bor en bit utanför stan.
I väntan på att hissen ska lagas är Britta fast i sin lägenhet på tredje våningen. "Det känns lite instängt och väldigt besvärligt naturligtvis. Det blir ensamt."
Vad gör du på dagarna när du inte kan komma ut?
– Tyvärr kan jag inte läsa längre och jag handarbetar inte heller, så jag får sitta och vila mig helt enkelt.
På samma våning bor 88-åriga grannen Birgith Sjöberg som också behöver rullator och är beroende av hissen.
– Jag är totalt låst, jag håller på att få lappsjuka. Jag vill ut till matbutiken och uträtta ärenden på stan som jag brukar. Jag kan inte köpa julklappar, jag kan inte göra någonting.
Hon poängterar att hon trivs jättebra i sin lägenhet, men konstaterar att det har varit strul med hissen flera gånger tidigare också.
När hon vid ett tillfälle skulle hämtas med ambulans fick personalen hjälpa henne ner för trapporna.
– Och förra året kröp jag upp för trapporna på alla fyra med en granne som stöd. Då var jag 87 år gammal.
Hur kändes det?
– Det var inte kul. Det gjorde ont i knäna.
Hissen har varit trasig i över en vecka och det väntas ta flera dagar till. Reparatören inväntar fortfarande reservdelar.
Postfacken är på bottenvåningen. Britta kan inte ta sig dit på grund av den trasiga hissen.
Birgith har varit i kontakt med både Stångåstaden och hissreparatören Otis. Det var hon som fick höra att det kan ta 14 dagar innan hissen blir lagad.
– Jag har tjatat, tjatat bönat och bett. Inget hjälper, vad gör man?
Maria Garmert, förvaltningschef på Stångåstaden, säger att situationen som har uppstått är olycklig. Stångåstaden har fått information från hissreparatören Otis att de väntar på reservdelar och att det är anledningen till att det drar ut på tiden. Exakt när arbetet ska vara klart har hon inte fått någon uppgift om.
Ni får kritik för att ni inte har kommit ut med information till de boende. Vad tänker du om det?
– Ja, det är ju beklagligt, det har inte fungerat som det borde. Vi måste samlas och se hur vi kan rätta till rutinerna framåt.
Corren pratade med Maria Garmert på torsdagen och hon bad om att få komma med kompletterande information på fredagen.
När vi pratas vid igen har Stångåstaden varit i kontakt med både Britta och Birgith.
– Vi har sagt att vi såklart hjälper dem så mycket vi kan.
Lappar sitter uppsatta vid hissdörrarna.
Vad kan ni hjälpa till med konkret?
– Enklare ärenden, se till att de får sin post, vi kan gå och handla och ta ut soporna. De får kontakta områdesansvarig hos oss så ser vi till att hjälpa dem.
Hon nämner även att det finns möjlighet att kontakta Linköpings kommun, som via hemtjänsten kan hjälpa till med enklare ärenden kostnadsfritt till personer över 80 år.
Maria Garmert, områdesansvarig, distriktschefer och den som är ansvarig för hissavtalet ska nu se över och förbättra rutinerna i samband med akuta hisstopp som drar ut på tiden. Maria Garmert ska även ringa till Otis för att få en klarare bild av situationen runt den trasiga hissen.
Hissen har ju krånglat vid flera tillfällen tidigare också. Blir det aktuellt att byta ut den?
– Det är något vi får kolla på. Sedan får vi se vilka åtgärder vi gör efter det.
Vi har försökt nå hissreparatören för en kommentar.