Den 92-åriga kvinnan var god man åt Linköpingskvinnan mellan åren 2004 och 2013.
I ett testamente som upprättades i december 2008 förordnades 92-åringen till universell testamentstagare. Linköpingskvinnan ville att den gode mannen skulle ärva hela hennes förmögenhet.
92-åringen godkände testamentet efter Linköpingskvinnans död och i april 2015 tog hon emot hela kvarlåtenskapen, som då hade hunnit växa till drygt 6 miljoner kronor.
Chefsåklagare Alf Johansson, vid riksenheten mot korruption, valde att åtala 92-åringen för grovt tagande av muta. Åklagaren ansåg att den åtalade kvinnan tog emot en otillbörlig förmån i sitt uppdrag som god man.
I förhör nekade 92-åringen till brott och hävdade att det var hennes uppfattning att testamentet speglade Linköpingskvinnans genuina vilja om vem som skulle ärva henne. 92-åringen sade under rättegången att hon var medveten om att hon inte fick ta emot en gåva. Dock tyckte hon inte att ett testamente var samma sak som en gåva.
92-åringen valde i april 2015 att skänka bort förmögenheten som hon ärvt av Linköpingskvinnan till sin egen 70-årige son. 70-åringen, som aldrig träffade Linköpingskvinnan, åtalades för grovt penningtvättsbrott. Han nekade till brott med motiveringen att han inte hade någon anledning att tro att modern fått arvet genom att begå brott.
Linköpings tingsrätt har nu dömt 92-åringen för grovt tagande av muta. "Det är tydligt att förmånen var otillbörlig", skriver rätten i domen.
Enligt domstolen motsvarar straffvärdet "ett flerårigt fängelsestraff". Av hänsyn till den dömda kvinnans ålder och att brottet begicks för flera år sedan blir dock påföljden istället villkorlig dom och 150 dagsböter på sammanlagt 7 500 kronor. Hon blir också skyldig att betala närmare 5,7 miljoner kronor till staten "såsom förverkat värde av brott".
Däremot väljer tingsrätten att helt frikänna den 70-årige sonen då han inte anses ha haft något uppsåt att begå brott.
Straffskalan för tagande eller givande av muta är böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt brott är straffskalan fängelse i högst sex år.
Samtliga misstänkta mutbrott i landet ska handläggas av riksenheten mot korruption, som är en specialenhet inom Åklagarmyndigheten.