Kål har planterats i "täcklimpor" som består av organiskt material som exempelvis papp.
Pandemi, krig och klimatkris – det har nog fått många att bli varse om att livsmedel kan ta slut i affärer. Och att priserna kan skjuta i höjden, inte minst på grönsaker. Och även om intresset ökat för fritidsodling så det finns det en enorm, oanvänd trädgårdsresurs i Sverige. Rätt använd kan den bli både klimatsmart och öka hushållens egen matsäkerhet. Budskapet kommer från Förbundet organisk-biologisk odling, FOBO, i Östergötland.
– Vi är väldigt duktiga på att prata om biologisk mångfald ovanför jorden, men i jorden finns en enorm, resurs. En tesked jord innehåller fler levande organismer än det finns människor på den här planeten, säger Marek Rolenec som sitter med i styrelsen för FOBO och som även är en gedigen fritidsodlare.
Vi ses i hans trädgård som hör till det röda huset intill skogen i Ulrikatrakterna. Det är tyst, så när som på blommehönsen som pickar runt på tomten. På himlen tornar grå moln upp sig och Marek hoppas att det kommer lite regn.
– Det behövs, det är väldigt torrt i marken och hittills har det varit för korta skurar som aldrig riktigt har fuktat jorden ordentligt.
Det är då täckodling är så bra. Det är en metod som är genomgående i trädgårdslanden hos Marek och hans familj. Metoden bygger på att täcka jorden med olika typer av organiskt material, exempelvis gräsklipp men även sådant som förmultnar i jorden som tidningar och papp.
En rundtur bland trädgårdslanden visar bland annat jordgubbar, vinbärsbuskar, solrosor, ärtor, bönor, tomater som sällskapar med godsaker för insekterna i form av ängsblommor som får växa fritt. Det uppskattas inte minst av de egenodlade bina som bor i kuporna på andra sidan huset.
– Här har vi täcklimpor där kål ska växa ur hålen men det ser förskräckligt ut. Hönsen har varit där och gnagt, och vi har haft mycket åkersniglar som ätit. Men så är det ibland, vissa saker lyckas man inte med, säger han och pekar på ett land som består av rejält upphöjda odlingsrader som täcks av papp.
Eftersom han odlar ekologiskt är alla former av kemiska bekämpningsmedel bannlysta, både vad gäller grödor och ogräs.
I växthuset växer det desto mer, även om skörden kommer senare än vanligt. Tomatplantornas börjar tyngas ned av olika sorters tomater. Här finns runda, stora, päronformade, pumpaformade, gula, röda och gröna. Och på ett ställe växer barnens favorit: gurkorna. Även här är det täckodling som gäller. Plantornas rötter står tryggt och tacksamt i den täckta jorden.
– Det är det vinnande konceptet, inte minst i sådana här torra perioder. Endast fem millimeter vatten per dygn avdunstar från en bra jord. Och så bygger man upp jorden igen. I stället för att lägga avfall på komposten lägger man allt här direkt.
För extra vattning används regnvatten som samlas från garagetaket i stora kubiktankar. Men i år har han för första gången behövt komplettera med brunnsvatten.
Fröer behöver inte köpas, de är ofta dessutom importerade så ta fröer från de tomater man gillar och har hemma, berättar Marek Rolenec.
När säsongen är slut och tomaterna är skördade klipps allt ned så att det får multna ned naturligt. På hösten fylls jorden på med löv och ett par omgångar gräsklipp.
–Det är väldigt näringsrikt. Och så fortsätter det så år ut och år in. På så vis byggs det upp en bra jordhalt i jorden. Jag använder också biokol som gynnar mikrolivet i jorden.
En del av trädgårdslandet har använts för att framställa gröngödsel. Marek tror att fler behöver få mer kunskap om olika sorters gödsel för att förhindra att gifter hamnar i marken. Bekämpningsmedlet pyralider hamnar alltför ofta i gödsel och är en vanlig orsak till att det gröna kretsloppet bryts.
Det är svårt att hitta färska uppgifter som visar hur många som odlar i sina trädgårdar. Men en inventering som gjordes av Fritidsodlingens riksorganisation år 2012 visade att det fanns 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige som skulle kunna producera över 700 000 ton ätliga grödor.
Marek hoppas att fler börjar odla i trädgårdarna.
– Alla kan lära sig att odla, på friland, balkonger eller varför inte på en kolonilott. Det behöver inte vara så komplicerat och är man osäker kan man gå en kurs hos oss.
Han uppmanar även kommunerna att upplåta mer mark för allmän odling och tänka efter när man planerar stadsmiljön.
– I Linköping har man gjort det på ett par ställen men det går att göra mycket mer. Varför plantera björkar när du kan plantera fruktträd som kommer allmänheten till nytta? Vi äter väldigt mycket importerade äpplen och annan frukt.
I växthuset hos familjen Rolenec-Nordin växer tomatsorten Blue fire som så småningom får en blåaktig ton och ger mycket smak.