Förra året, 2022, var det så kallade kommuntalet för Linköpings kommun 126 personer. Under 2023 blir det markant lägre, kommunen ska ta emot 35 nyanlända. Fredrik Lundén (M), ordförande i arbetsmarknadsnämnden, är positiv till den nya fördelningen.
– Vi tar gärna emot nyanlända, men det behöver vara på en nivå så att vi klarar integrationen. Det är ingen hemlighet att Linköping är en segregerad stad och därför är det positivt att vi nu får ett mer lagom antal. Linköping har tidigare år fått ta en för stor del av Östergötlands nyanlända, men nu har de mindre kommunerna, som Kinda och Ödeshög, själva erbjudit sig att ta emot fler för att hålla uppe sin kunskapsnivå kring mottagandet. Så det är väldigt positivt.
Beslutet om kommuntalet, alltså hur många nyanlända som får komma hit fattas i flera led. Först av regeringen, som beslutar om hur många som ska tas emot av Sverige. Därefter fattar Migrationsverket beslut om hur de ska fördelas på landets länsstyrelser. Länsstyrelserna, som fattar beslutet om hur de ska fördelas på länets kommuner, kommer först med ett förslag till kommunerna, som då kan komma med synpunkter.
Men spelar det egentligen någon roll om det kommer 35 eller 126?
– Ja, det är jättestor skillnad. Det här är en grupp som tar lång tid på sig att komma i arbete. Kommunen får statligt stöd i två år, sedan är det kommunen som får stå för kostnaderna och varje år kommer det fler. Det är både kostnad i kronor men också i mänskligt lidande. Kommunens resurser räcker längre om det kommer färre och man kan ta emot och stötta dem som kommer på ett bra sätt.
Under hösten 2022 var Migrationsverkets bedömning att 8 200 personer skulle tas emot enligt kommunanvisningen, men den nya regeringen fattade beslut om att 3 300 personer skulle tas emot av landets kommuner. 600 av dem beräknas vara kvotflyktingar och 2 700 asylsökande som har fått uppehållstillstånd och tidigare bott i Migrationsverkets boenden.
Utvisas de andra?
– De har inte kommit till Sverige. Så det är en begränsning i hur många som ska tas emot. I det här antalet räknas inte dem som kommer från Ukraina eller tar sig hit själva. Utan det här avser till stor del kvotflyktingar som ofta kommer från flyktingläger och har låg utbildningsnivå. Det är en lång resa för dem att komma in i samhället och ut i arbete.