Lambohovs säteri anses vara en av Sveriges allra bäst bevarade 1700-talsherrgårdar.
Linköpings kommun köpte 1966 Lambohovs säteri, bland annat för att komma åt marken. Områden som Lambohov och Mjärdevi byggdes sedan på säteriets ägor.
2015 gjordes en ny affär. Kommunen sålde då säteribyggnaderna till Stångåstadens dotterbolag Bryggaregården (numera Kulturfastigheter) för en krona, samt cirka 30 hektar mark – också det för en krona.
Anledningen till de modesta försäljningssummorna var att säteriet var i stort behov av upprustning – Stångåstaden har uppskattat renoveringskostnaderna till cirka 125 miljoner kronor. Tanken var att byggrätterna på åkermarken skulle bekosta renoveringen och driften av säteriet.
Enligt Stångåstaden skulle det gå att bygga cirka 600 bostäder på säterimarken. Men nu stoppas byggplanerna, med motiveringen att jordbruksmarken ska skyddas.
– I översiktsplanen är tre procent av kommunens jordbruksmark utpekat för exploatering. Nu pågår ett arbete för att se hur mycket av det som vi kan undanta. Lambohovs säteri är ett exempel, det kommer mera framöver, säger kommunalrådet Stefan Erikson (M).
Men Distorps åkermark undantas inte?
– Nej, där är det allmänna intresset av att exploatera av mycket större vikt. Men i stället försöker vi undanta andra platser där det är möjligt, säger Erikson.
Kommunen köper tillbaka säteriets åkrar för samma summa som man sålde dem för 2015 – en krona. Som kompensation för de uteblivna byggrätterna ska Stångåstaden få motsvarande byggrätter på andra håll under kommande år. Det kan bland annat bli aktuellt på Djurgården, i Himna, på Folkungavallen och i Vikingstad.
– Vi har full förståelse och respekt för beslutet. Jag är glad att vi har enats om en lösning. Upplägget skapar goda förutsättningar för oss att både fortsätta arbetet med upprustningen av säteriet och att fortsätta bidra till stadens utveckling, säger Jan Österlind (S), styrelseordförande i Stångåstaden.
Lambohovs säteri är byggt i rokokostil och uppfördes 1762–1766 åt Fredrik Carl Sinclair, efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Det anses vara en av Sveriges allra bäst bevarade 1700-talsherrgårdar.
På säteriet finns ett flertal olika byggnader såsom magasin, loge, ladugård, fruktbod, arbetarbostad, trädgårdsmästarbostad, hönshus, jordkällare och vagnslider.