Luften vid fyra gator i Linköping innehåller mer kvävedioxid än tillåtet. Nu ska kommunen ta fram åtgärder för att förbättra luften.
Luftföroreningarna i Sverige har minskat stadigt de senaste decennierna, bland annat på grund av bättre avgasrening i bilarna.
Ändå dör över 7 600 svenskar varje år av luftföroreningar i form av kvävedioxid och partiklar. Detta enligt en undersökning som Svenska miljöinstitutet och Umeå universitet utfört på uppdrag av Naturvårdsverket. Det är fler än som avlidit med covid-19 i Sverige hittills i år. Luftföroreningarna kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och förvärrar situationen för astmatiker.
För både partiklar och kvävedioxid finns det så kallade miljökvalitetsnormer. Det är gränsvärden som baseras på EU-direktiv, och om de överskrids måste kommunen agera.
Detta hände i Linköping 2011, när partikelhalterna (PM10) på Hamngatan var för höga. Då infördes nya städrutiner för att få bort partiklarna, som i första hand kommer från vägslitage. Dessutom minskade trafiken på Hamngatan när Råbergaleden byggdes och när bilfiler gjordes om till bussfiler (de filerna ändrades dock tillbaka tidigare i år).
Sedan dess har inte partikelhalterna på Hamngatan – den enda gata där kommunen mäter – överskridit gränsvärdet något år. Däremot ligger halterna fortfarande högre än regeringens uppsatta miljökvalitetsmål som går under namnet Frisk luft. Enligt en färsk rapport från Ramboll är det bara Kungsgatan i Norrköping, Gårda i Göteborg och E4 på Lilla Essingen i Stockholm som har en högre genomsnittlig partikelnivå i luften än Hamngatan i Linköping.
När det gäller kvävedioxid är situationen i Linköping ännu sämre. Här överskrids, enligt SMHI, inte bara miljömålen utan även den lagstadgade normen på fyra gator: Hamngatan, Järnvägsgatan, Industrigatan och Drottninggatan. SMHI har inte mätt halterna utan i stället gjort beräkningar, men man har gjort det enligt en modell som på andra ställen i landet visat sig stämma bra med verkligheten.
Kvävedioxiden kommer framförallt från trafik, i synnerhet från dieselmotorer. Andra stora utsläppskällor är fjärrvärmeproduktion, arbetsmaskiner och jordbruk.
Eftersom normen överskrids är Linköpings kommun skyldig att ta fram ett åtgärdsprogram – och det har nu gjorts. Programmet är fram till 23 november ute på samråd så att Linköpingsborna kan lämna sina synpunkter innan politiska beslut fattas.
Åtgärdsprogrammet konstaterar att cirka 5 800 Linköpingsbor har sin bostad inom 100 meter från de utpekade gatorna. Dessutom arbetar drygt 3 400 personer där.
På lång sikt är kommunens mål att sänka andelen biltrafik från 60 till 40 procent samt öka andelen kollektivtrafikresenärer från 13 till 20 procent och andelen cyklister från 27 till 40 procent.
Om det infrias kommer Linköping att uppfylla såväl lagens gränsvärden som regeringens mål. Renare dieselbilar förväntas också påverka halterna i rätt riktning.
Men åtgärdsprogrammet slår fast att det behövs åtgärder på kortare sikt. En utredning ska göras för att se hur biltrafiken kan omfördelas så att färre kör på de gator som har sämst luftmiljö. Möjliga åtgärder som nämns är sänkta hastighetsgränser, enkelriktningar, avstängda gator och bättre information om parkeringsutbud.
En annan åtgärd som ska utredas är en miljözon som stänger ute tung trafik som inte uppfyller vissa miljökrav.
Åtgärdsprogrammet föreslår bland annat också mer vegetation, mätningar av kvävedioxidhalterna och att luftkvalitet ges högre prioritet i planarbetet.