På tisdagsförmiddagen slog sig kommunens två största partier ned vid stadshusets förhandlingsbord. Efter att flera möjliga majoritets- och minoritetsstyren har skrotats sedan valresultatet den 11 september ser partierna ingen annan utväg än att bilda ett gemensamt styre nästa mandatperiod. Om de lyckas blir Linköping landets största kommun med ett S+M-styre.
Partirepresentanterna lär, inom de närmaste dagarna, dela med sig av knapphändig information om hur förhandlingarna går – men både S och M har sagt att ett definitivt besked behöver att komma "i väl tid" innan den 25 oktober.
Däremot är det ingen vild gissning att de båda partierna har ett tufft jobb framför sig. "Man måste förstå att det här inte är vår mest naturliga lösning", sa Moderaternas gruppledare Niklas Borg under tisdagen.
Med hjälp av statsvetaren och forskaren Johan Wänström, vid Linköpings universitet, listar vi här fem frågor där partierna lär vara oense:
Äldreomsorgen/Privata utförare
En fråga där partierna, tydligt och bestämt, har haft skilda åsikter under valrörelsen är privat kontra kommunal hemtjänst. Socialdemokraterna vill återta all hemtjänst i kommunal regi medan Moderaterna värnar om de privata utförarna. Johan Wänström vet att det är en fråga som S- och M-styren ofta får kämpa med.
– Jag har studerat det här med S+M-styren tidigare och den fråga som de brukar ha svårast med är just privata utförare. Framförallt när man ska lägga ut välfärdsverksamhet på entreprenad – alltså skola, vård och omsorg. Generellt sett brukar S och M behöva hitta en kompromiss som de sedan håller sig till under resten av mandatperioden, säger han.
Vinstuttaget från Tekniska verken
Vinstuttaget från det kommunala bolaget Tekniska verken har också varit en fråga som har debatterats under valrörelsen. I dagsläget plockar kommunen årligen ut 187 000 000 kronor av bolagets vinst. Socialdemokraterna har, i sin budget, föreslagit att uttaget ska öka till cirka 300 000 000 kronor. "Att kraftigt utöka utdelningen för att använda i kommunens drift skulle snabbt kunna utarma bolaget", sa Niklas Borg (M). "Jag ser ingen risk med det", sa Kristina Edlund (S).
– Frågan om vinstuttaget är inte lika ideologiskt laddad som till exempel skattesatsen. M har oftast en större benägenhet att vilja ha lägre skatter än vad S har. När det finns utrymme vill S, generellt sett, hellre investera i något annat, säger Johan Wänström.
Kultur och föreningsliv
S har, under mandatperioden, ofta beskyllt alliansen för att skära i kultur- och fritidsbudgeten. Alliansen i sin tur har hävdat att påståendet inte stämmer och att "historiskt stora" satsningar genomförts inom området. Klart är att de båda partierna ofta har skilda syner på kulturen och föreningslivet i stort.
– Generellt sett är S mer benägna att hålla med skattefinansierad kultur – men det behöver inte alltid vara så. Ideologiskt sett anser M, generellt, att kulturen mår bäst av att stå på egna ben så mycket som möjligt, säger Johan Wänström.
Friskolorna och skolverksamheten
S vill förbjuda friskolornas vinstuttag medan M menar att privata företag måste ha möjlighet till överskott – men att kravställningen kan bli bättre. M och S har i Linköping också, under mandatperioden, ofta debatterat om och kritiserat varandra i skolfrågorna. S har målat upp en mer problematisk bild över situationen i skolorna och har hävdat att verksamheten är underfinansierad. M har inte delat den bilden utan menar att mycket i Linköpingsskolorna fungerar bra.
Vem blir kommunstyrelsens ordförande?
Det kan tyckas vara en liten fråga, med marginell påverkan på politiken, men kommunstyrelsens ordförande är ändå den politiker som är högst ansvarig i kommunen. Niklas Borg (M) har innehaft posten under den gångna mandatperioden. Kristina Edlund (S) dessförinnan.
– Jag tror att det är den svåraste frågan. Båda de här partierna har självbilden av att de är regeringsbärande partier och att om de ska vara med och styra ska de ha KSO-posten. I det här styret är det inte möjligt. Man är rädd för att man ska bli underordnad det andra partiet på något sätt, att man ska bli ett stödparti, och det vill partierna helst slippa. För det parti som får KSO-posten krävs nog en stor dos av ödmjukhet för att det andra partiet inte ska sparka bakut, säger Johan Wänström.