Oro för smitta i skolorna – svårt att hålla avstånd

Det går inte att hålla corona-säkra avstånd i skolan, konstaterar skyddsombud när gymnasierna nu är öppna igen. Bland lärare, och även elever, finns oro för att bli smittad och för att inte kunna ta sitt samhällsansvar.

Skolorna vidtar åtgärder i den utsträckning som är möjlig, bland annat dras bänkar isär. Bilden visar ett klassrum i Katedralskolan där alla platser blivit enmansplatser. Corona-säkert-avstånd är inte 42 centimeter. Men det är så mycket som går att få till när klassrum ska rymma alla elever.

Skolorna vidtar åtgärder i den utsträckning som är möjlig, bland annat dras bänkar isär. Bilden visar ett klassrum i Katedralskolan där alla platser blivit enmansplatser. Corona-säkert-avstånd är inte 42 centimeter. Men det är så mycket som går att få till när klassrum ska rymma alla elever.

Foto: Privat/montage Östgöta Correspondenten

Linköping2020-10-15 06:00

Det är juni när beskedet från regeringen kommer: I augusti ska de stängda gymnasieskolorna öppna igen. Vid terminsstarten håller utbildningsminister Anna Ekström ett tal till landets skolor och uppmanar lärare och rektorer: ”Möblera klassrummen luftigt.”  

Nu en bit in på terminen mäter Hans Larsson, lärare och skyddsombud på Katedralskolan i Linköping, avstånd mellan bänkarna i ett av skolans klassrum; 42 centimeter.

undefined
Corona-säkert avstånd är inte 42 centimeter. Men det är så mycket som går att få till när klassrum ska rymma alla elever.

– Att hålla på Folkhälsomyndighetens rekommendationer är omöjligt för oss, säger Hans Larsson.

Folksamlingar ska undvikas och hemarbete förordas om man har möjlighet, är Folkhälsomyndighetens fortsatta rekommendation. Men undervisning i skolor ska nu ske på plats. Linköpings fem kommunala gymnasier har cirka 4 200 elever. Karin Bäckstedt, huvudskyddsombud inom Lärarnas Riksförbund, beskriver att det finns oro för trängsel bland personal på Linköpings gymnasier.

– Jag får information om att en del lärare är rädda, mycket rädda, för att gå till jobbet, säger Karin Bäckstedt.

Rädslan kan gälla att själv bli smittad och i värsta fall dö av coronaviruset, eller att smitta andra. Oron är förståelig, säger Karin Bäckstedt. Samtidigt, konstaterar hon, gavs lärarna i grundskolan aldrig något val; grundskolorna har hållits öppna hela tiden med krav på undervisning på plats. Kanske, säger hon, blev regeringens beslut att stänga gymnasierna en markering om fara som gjort att anställda där känt extra stark oro när skolorna öppnades igen.

Trånga klassrum oroar medarbetare, liksom trånga matsalar. Anders Bergdahl, lärare och skyddsombud på Folkungaskolan, säger att anpassningar har gjorts med schemaförändringar, tillgänglig handsprit och påminnelser om avstånd, men att oro finns hos personer i riskgrupp eller som känner någon som har drabbats hårt av corona.

– En del tycker också att vi inte tar vårt samhällsansvar när vi tränger ihop oss, säger Anders Bergdahl.

undefined
Anders Bergdahl, lärare och skyddsombud på Folkungaskolan, håller sig utomhus när han kan. En del kollegor är oroliga för smitta, särskilt de som sett någon drabbas hårt av corona, eller själva är i riskgrupp, berättar han.

På Folkungaskolan har personal haft frågor om möjlighet att distansundervisa, en fråga som Anders Bergdahl tagit vidare till utbildningsförvaltningen. Frågan gäller om distansundervisning kan användas när lärare känner milda förkylningssymptom och enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer måste stanna hemma – men ändå är i skick för att undervisa.

– Vår huvudpoäng är att vi vill minska arbetsbelastningen för lärare och elever. Om en lärare på gymnasiet behöver vara hemma så kommer det sällan någon vikarie. Istället för att ställa in lektioner, skulle man kunna klara av lektionen på distans och ligga i fas, säger Anders Bergdahl.

Skolverket skriver på sin hemsida att huvudmän kan tillåta distansundervisning, till exempel beroende på lärares ”personliga situation”. Ett exempel kan vara ”Att läraren har milda symptom på covid-19 och behöver stanna hemma för att inte sprida smitta”.

undefined
Budskap som möter besökare på Folkungaskolan.

Linköpings kommun svarade att undervisning på plats är det som gäller. Men nu har kommunen tagit fram riktlinjer för chefer så att de i vissa fall kan tillåta lärare att arbeta hemifrån.

– Vi ska alltid ha elevperspektivet, vad som blir bäst för eleven. Om en lärare blir hemma i flera veckor men kan undervisa, då kan distansundervisning vara det bästa, säger HR-chef Anne Enström.

Hans Larsson, skyddsombud på Katedralskolan, har hört tanken om distansundervisning, men säger att frågeställningen om trånga klassrum är mer aktuell på Katedral.

– Kommunen har i många år jobbat på att på samma lokalyta öka antalet elever, det var redan trångt. Vi drar isär bänkar men vi får inte till coronasäkra avstånd, säger Hans Larsson.

I många av Katedralskolans klassrum har bänkar dragits isär till enskilda sittplatser men i en del klassrum blir det endast drygt 40 centimeter mellan bänkarna. I ett sådant klassrum kan vistas ett trettiotal elever. I korridoren cirkulerar skolans 1 300 elever och drygt 100 anställda.

undefined
Ett klassrum på Katedralskolan där bänkar dragits isär. Corona-avstånd är ändå svårt att hålla, konstaterar skyddsombud.

Hans Larsson är som skyddsombud kritisk till situationen kring skolmåltiderna. Han beskriver att han runt 1 augusti tog kontakt med utbildningsförvaltningen och kommunens matleverantör LK Kost och efterfrågade ett möte om hur matserveringen skulle arrangeras coronasäkert. Den 19 augusti, dagen efter att eleverna börjat terminen, ägde ett första möte rum.

– Det får inte fungera så i pandemitider, säger Hans Larsson.

Senare har kommunen beslutat att införa matservering via lunchlådor som elever äter i sina klassrum. Både Katedral och Folkunga låter också elever äta i aulorna.

Marcus Lindén, enhetschef för Katedralskolan, konstaterar att det fanns en viss oro bland personalen vid skolstarten. Oron har bemötts med hjälp av riktlinjer från elevhälsan och från Folkhälsomyndigheten. Nu ses en ökad smittspridning bland unga och frågan är en ständig diskussion på skolor, enligt Lindén.

- Den stora utmaningen just nu, i skolan och i samhället i stort, är att fortsätta hålla i och hålla ut, att alla följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer, även nu när skolsituationen har blivit vardag, säger han.

Inte bara lärare är oroliga. Till kommunen har elever och vårdnadshavare skickat frågor om trängseln. En elev skriver: ”Jag känner att det är för mycket elever på min gymnasieskola och mycket trängsel. Jag har familjemedlemmar i riskgrupp och är orolig för att jag kommer bli smittad och smitta dem.” En vårdnadshavare skriver: ”Min son tycker att det är alldeles för trångt i klassrummet med 30 elever. Jag, hans mor, är orolig då jag är i riskgrupp” och frågar om sonen kan få studera på distans. I båda fallen hänvisar utbildningsförvaltningen till rektor på varje skola.

Christer Helmersson, enhetschef för Folkungaskolan, säger att skolan har vidtagit en rad åtgärder som utplacerad handsprit, förändrade scheman, övertejpade sittplatser för att skapa avstånd i personalrummet, och isärdragna bänkar i klassrum.

– På vissa ställen har vi kanske bara ett tiotal centimeter mellan bänkarna. Men att bänkarna står isär är ändå en påminnelse om att hålla avstånd, och ger en signal om att vi gör det vi kan, säger Christer Helmersson.

undefined
Folkungaskolan har infört flertalet åtgärder för att begränsa smittspridning på skolan. Rektor Christer Helmersson understryker att all oro tas på allvar.

Kanske, säger han, har oron mattats lite så här en bit in på terminen. Oron hos medarbetarna i grundskolan var större under våren när de fick fortsätta att gå till jobbet.

– Vi respekterar oron och vi tar den på allvar. Vi har delat ut mycket information och fortsätter att göra det, säger Christer Helmersson.

Stängdes snabbt i mars

Med få dagars varsel stängdes Sveriges gymnasieskolor för undervisning på plats 17 mars. Gymnasierna övergick till distansundervisning och elever välkomnades till skolorna endast för att hämta utrustning, eller om eleven hade stort behov av handledning eller stöd i form av personlig kontakt. En enkät som Linköpings kommun senare gjorde visade att vissa elever mått dåligt av att mista den sociala gemenskapen. Vissa upplevde sämre studiehandledning, medan vissa tyckte att de pluggat bättre hemma.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!