Initiativtagare är Bengt Winell. På kort tid har han fått cirka 60 procent av de anställda på arkitektkontoren i Linköping med sig för tunnelalternativet.
Positiva till utredning
– Det är jättepositivt att kommunen och trafikverket nu sent omsider ger tunneln en chans genom att utreda även det alternativet. Det vill vi ge vårt stöd, säger han.
Det förslag till bro över Stångån som kommunen och trafikverket planerat oroar dessa arkitekter.
– Även för oss som är vana att tolka ritningar är det svårt att begripa vilken gigantisk bro och spårbredder det i verkligheten kommer att handla om. I 150 år ska Ostlänken ha en bra passage genom Linköping, men med en hundra meter bred bro över den finaste delen av Stångån förhindras en bra stadsutveckling, säger Bengt Winell.
Rundare stad även i norr
En tunnel ger inte upphov till samma bullerproblematik som en bro och gör det lättare att få Stångebro och Kallerstad till attraktiva stadsdelar. Susanne Appelberg påpekar att kommunen med ”Översiktsplanen för staden” beslutat att Linköping ska växa sig rundare, något som också håller på att förverkligas i utvecklingen av de södra delarna av staden.
– Den utgångspunkten borde även tillämpas på den norra delen av Linköping och med en tunnel finns alla möjligheter att göra det, säger hon.
Linköpingsbornas vardagsliv
Förespråkare för en brolösning har jämfört en tunnel med ett svart hål där inga resenärer får chansen att upptäcka Linköping innan de passerat centrum. Det argumentet biter inte på dessa arkitekter.
– Det här handlar om utvecklingen av vardagslivet för alla som bor i Linköping, inte vad de resenärer som passerar förbi på bara några sekunder ser här, säger Susanne Appelberg.
Kostnader skärskådas
Det har antagits att en järnvägsbro är ett betydligt billigare alternativ än att låta Ostlänken passera Linköping genom en tunnel. Kostnaderna har också varit ett skäl varför kommunala företrädare länge hävdat att en tunnel aldrig skulle kunna bli ett alternativ.
– Det kan ju tänkas att det till slut står klart att det faktiskt blir orimligt dyrt. Men det är bra att även tunnelalternativet nu utreds i detalj så att man i efterhand när allt är för sent inte kommer på att tunneln faktiskt hade varit genomförbar. När det gäller kostnaderna måste man också räkna in alla byggrätter som frigörs genom en tunnel, till exempel när kraftvärmeverket flyttas. Och det handlar om höga belopp, säger Per Larsson.
Kommande generationer
Är det här uppropet även ett sätt för er att värna jobb för arkitektbranschen i framtiden?
– Absolut inte! En bro ger oss förmodligen mer jobb, eftersom det blir mer komplicerat att lösa områdena runt den på ett bra sätt. Vi gör det här för att vi har ett ansvar mot kommande generationer att se till att stadsutvecklingen i Linköping blir så bra som möjligt, säger Barbara Vogt.