Det är sex år sedan jag träffade Edvin första gången och blev rätt tagen, får jag erkänna.
Edvin hade kommit på hur han kunde finansiera studierna på civilingenjörsprogrammet, industriell ekonomi, genom att köra hem ägg till folk istället för att ta studielån.
Han köpte lokala ägg, fixade ett packeri hemma hos pappa i Östra Harg, genomlyste äggen och körde sedan med elcykel hem dem till sin kundkrets som snabbt ökade.
Jag beskrev honom som "en ung entreprenör född med matjord i fickorna". Själv var han inte så imponerad över sin egen idé och sa:
– Jag har ju en bil, kompisen har ett hönseri, många vill ha frigående och ekologiska ägg . . . varför inte börja leverera dem direkt hem till människor? Det är ju mer miljövänligt att jag åker runt med äggen än att alla mina kunder ska ta sina egna bilar till de äggbodar som finns.
Företaget Ägghem växte och snart hade Edvin inte tid för några studier.
Företaget fick snart sällskap av den obemannade butiken AutoMat i Ekängen. En bra idé, tyckte Edvin, eftersom hans mamma, som bodde just där, hade nära en mil till närmsta mataffär.
Den lilla obemannade butiken, där kunder kom in via bank-id och själv scannade sina varor, växte snabbt ur sina 45 kvadrat. Efter två år var den på bristningsgränsen.
– Men jag hade inte råd med mer än så på den tiden. Nu är butiken på 144 kvadrat och har ökat sin omsättning från 2,5 miljoner till knappt 9. En bra dag, oftast fredag eller lördag, är det 600–700 som handlar här. I Colonia i Campus Valla är siffran 1 000 kunder en bra dag.
När butiken i Mantorp öppnar finns sex butiker i och omkring Linköping. Själv basar han över den i Ekängen, med hjälp av sambon Linda, medan mamma och lillebror sköter dem i Vallastaden, Colonia och Ebbe Park. Hans pappa är inte anställd, men behjälplig med anläggningsarbeten och maskiner.
Kött, ägg, honung, bröd, lunchlådor och fisk från lokala producenter är självklart för Edvin.
– Sedan måste varje butik analysera sin kundkrets och förstå vad den vill ha.
– I Colonia är det exempelvis kondomer och pingisbollar (till ett populärt dryckesspel), medan det i Ekängen är lokalt köpt, närbakat bröd och sushi på fredagar.
En tid var målet 200 butiker i Sverige. Det är det inte längre. Nu fokuserar han mer på kvalitet än kvantitet. Färre men större butiker, modulerna tillverkas i en lada utanför Linghem. Dessutom har det dykt upp tre–fyra aktörer till som startat kedjor av obemannade butiker.
– Nu är mitt mål att bli marknadsledande i Norden.
Han har 8 heltidsanställda, 15 timanställda och ett 30-tal franchisetagare.
AutoMat finns idag på 35 platser, från Kåseberga på skånska sydkusten till Timrå i norr. 30 drivs av franchisetagare och där lägger Edvin ned ett stort arbete.
– Det måste vara rätt person, allting hänger på det. En person som gillar och kan sin bygd, som blir vän med och är beredd att göra det lilla extra för sina kunder.
Hållbarhet, teknik, lokala producenter och allt som har med livsmedel att göra ligger Edvin varmt om hjärtat. Men också en levande landsbygden.
Han och sambon Linda bor själva på landet, utanför Linghem, och hela tanken med AutoMat är att erbjuda människor som har långt till närmsta affär, ett alternativ.
Själv tänker han aldrig överge livet på landet.
Vad har du lärt dig under resans gång?
– Att vara en doer. Att inte låta goda idéer stanna i skallen utan realisera dem snabbt.
Emellanåt kommer ni på tjuvar som inte scannar alla varor. Hur hanteras de?
– Vi har järnkoll. Det är en sjukt dålig idé att stjäla i en kameraövervakad butik där du går in via bank-id. 100 procent av de polisanmälningar som lett till åtal har genererat fällande domar. Bevisläget är ju överväldigande. Men vi har bara haft tre sådana fall här i Ekängen.
Kombinationen fysisk händighet och en klipsk teknikhjärna har varit ett vinnande koncept.
Än så länge går nästan all vinst tillbaka i verksamheten, men vem vet, en dag kanske han anställer en VD.
Men inte för att slå dank, väl?
– Jag har en del idéer i pipeline som skulle kunna förverkligas då, säger han med ett hemlighetsfullt leende.
Va? Berätta!
– Det är för tidigt, men låt mig säga att de idéerna också handlar om livsmedelsbranschen...
Min första text om unge Edvin 2018 avslutades med orden "Nu ska jag bli vän med Edvin på Facebook. Den här killen vill jag hålla koll på."
Helt klart måste jag fortsätta med det.