"Min generation och kommande generationer kan forska skiten ur kärnavfallet – men vi kan inte göra det om vi inte har en planet att göra det på", ger Ia Aanstoot som svar på frågan om slutförvaring av uttjänt kärnbränsle.
Greta Thunbergs skolstrejk-rörelse fick den då 13-åriga Linköpingstjejen Ia Aanstoot att engagera sig i miljö- och klimatfrågor.
– Jag insåg att "oj, det finns andra människor än jag som fattar att det här är en kris", säger Ia Aanstoot som efter att ha tagit studenten från Berzeliusskolan i våras nu "klimataktivistar" på heltid.
Hon är med och leder föreningen RePlanet, vars kampanj "Dear Greenpeace" går ut på att kämpa för kärnkraft – och mot Greenpeace.
– Vårt mål är att försvara kärnkraften i EU:s taxonomi så att vi inte blir av med en stor del av den gröna energin, säger Ia Aanstoot på telefon från Stockholm där hon är för att berätta om kampanjen, som fått stort genomslag – även internationellt. Under torsdagen får hon berätta om den i TV4:s "Nyhetsmorgon".
Bakgrunden är att världens största miljöorganisation, Greenpeace, motsatt sig EU:s beslut att inkludera fossilgas och kärnkraft i det som kallas EU:s gröna taxonomi, vars syfte är identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar via ett gemensamt klassificeringssystem.
Greenpeace begäran att EU-kommissionen ska upphäva sitt beslut fick avslag i februari. Greenpeace gav sig inte utan gick i april vidare till EU-domstolen i Luxemburg.
Och nu har RePlanet, bestående av unga klimataktivister från fem olika länder, lämnat in en begäran till domstolen för att få kämpa mot Greenpeace i den kommande rättegången. När det gäller gasen är de överens – men inte när det gäller kärnkraften.
– Vi försöker gå in som intressepart i rättegången så att vi kan få lämna in expertvittnesmål, svara på Greenpeace argument och se till att EU-domstolen har all fakta på bordet, förklarar Ia Aanstoot.
Klimataktivisterna i RePlanet kämpar i kampanjen "Dear Greenpeace" för kärnkraft och mot världens största miljöorganisation.
Varför är kärnkraften så viktig för er?
– Kärnkraften är ett verktyg i kampen mot klimatkrisen. Det viktiga är att vi inte på ovetenskaplig basis sållar bland de verktyg vi har. Det händer tyvärr ganska ofta i miljörörelsen att man sållar bort kärnkraften. Det är skamligt för vi har sett i flera länders övergång till ett mer hållbart samhälle att kärnkraften spelat en väldigt viktig roll, säger Ia Aanstoot.
Är ni yngre mer positiva till kärnkraft än de gamla ärrade miljökämparna?
– Ja, och jag tror att det delvis handlar om att vi yngre inte är uppfostrade i anti-kärnkraftsrörelsen på samma sätt. Och delvis på att vi är mer desperata på en lösning på klimatkrisen.
Men kärnkraft är väl inte direkt ofarlig?
– Ingenting är ofarligt. Men det är en stor skillnad i farlighetsgrad. Vi pratar översvämningar av världens största städer, om en klimatkris som FN räknar med tar kål på hundratals miljoner människor och sätter ytterligare hundratals miljoner på flykt. Ingen energikälla är perfekt. Men fossila bränslen är så himla mycket sämre än allting annat.
Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Vi har de senaste 50 åren haft flera allvarliga olyckor vid kärnkraftverk. Kan man bortse från det?
– Det kan man absolut inte bortse från. Men kolkraften... det dör sju miljoner pers eller mer om året i luftföroreningar. Vi måste se helheten i problemet.
Slutförvaringen av uttjänt kärnbränsle då. Hur ska man lösa den?
– Delvis har vi en ganska vettig lösning på det. Sverige är ju på väg att bygga ett slutförvar för kärnavfall. Och Finland har redan byggt ett. Visst, det är absolut ett problem. Men inte ett lika tidsbestämt problem. Min generation och kommande generationer kan forska skiten ur kärnavfallet – men vi kan inte göra det om vi inte har en planet att göra det på.
Skulle du vilja se en utbyggnad av kärnkraften i Sverige?
– Det skulle jag nog säga att jag vill. Vi kan inte bygga ut mer vattenkraft i Sverige. Vi kan absolut bygga mer vind- och sol. Men vi ser i Tyskland, Danmark och Kalifornien, där man byggt ut till uppemot 30 procent, att då blir elnätet instabilt. Och ett stabilt elnät är grunden för ett modernt samhälle.
Ia Aanstoot anser att Greenpeace är fast i det förflutna och bekämpar "en ren koldioxidfri engergikälla medan världen bokstavligen brinner".
Kan den här splittringen i kärnkraftsfrågan missgynna miljörörelsen?
– Det tror jag tyvärr. För det gör motståndet mot fossila bränslen svagare. Det är det som är mitt mål med den här kampanjen: Att Greenpeace ska släppa sitt motstånd mot kärnkraften så att vi kan vara förenade mot vår sanna fiende som är fossila bränslen. En hel del av det Greenpeace gör är imponerande och viktigt. De har verkligen fört en jätteviktig miljökamp under många år. Men jag tycker att deras vetenskapliga grund behöver uppgraderas.