Magnus Skoglund, kriminalinspektör på avdelningen för grova brott med särskilt ansvar för knarkutredningar, menar att tillgången av narkotika i Linköping har ökat på senare år.
– Det handlar om enorma mängder. Och antalet missbrukande personer har också blivit fler, säger han och vittnar om 10-12-åringar som begår sin debut med exempelvis cannabis och 15-åringar som rör sig på stan som fullblodsnarkomaner.
Skoglund betonar att missbruket finns i alla grupper i samhället.
– Det är inte kopplat till varifrån man kommer eller var man befinner sig på den sociala stegen. Invandrare eller svenskfödda. Rika eller fattiga. Inget av detta påverkar.
Däremot ökar risken för missbruk i kraftigt segregerade områden där personer lever i ett utanförskap, hävdar Skoglund.
– Men enligt mig har vi inga sådana platser i Linköping. Kommunen är för liten med för få invånare för att den typen av stadsbild ska uppstå. Det pratas om Skäggetorp som en segregerad stadsdel, men missbruket där är inte större än någon annanstans.
Magnus Skoglund är en rutinerad polis med drygt 20 års arbetet mot knarkrelaterade brott.
– Inflödet av narkotika till Linköping har ökat otroligt mycket. De gamla klassiska preparaten finns kvar, men mycket nytt har också tagit sig in på marknaden. Nätdroger till exempel.
För några år sedan gjorde polisen i Linköping en egen undersökning.
Syftet var att försöka ta reda på hur många narkomaner som är bosatta i Linköping. Resultatet blev cirka tre tusen och av dessa omkring ett tusen amfetaminister.
– Beräkningen vi gjorde visade att om de tog ett gram amfetamin per dygn, som är en vanlig dos under en lågintensiv period, landade vi på en förbrukning på ett kilo under 24 timmar. Tar man priset på gatan, som är mellan 250 000 och 300 000 kronor för ett kilo, hamnar kostnad kring två miljoner kronor i veckan.
De allra flesta narkomaner finansierar sitt missbruk genom att begå brott som genererar pengar, uppger Magnus Skoglund.
– Inbrott, stölder och försäljning av annan narkotika. Det är en ond cirkel som samhället, och vi poliser, ständigt måste brottas med.
Har coronakrisen påverkat missbruket i kommunen i någon form?
– Nej, inte mängden och antalet missbrukare. Däremot har vi sett att priset på vissa droger har stigit. Sannolikt på grund av Sverige liksom många andra länder stängt sina gränser.
För att kartlägga narkotikamissbruket i Östergötland ytterligare beslutade ledningsgruppen för vård och omsorg att utveckla en egen undersökning under åren 2016-2020. I arbetet samverkar Region Östergötland, polismyndigheten, länsstyrelsen och länets kommuner.
2019 års kartläggning pågick under tre månader, mellan 1 mars och 31 maj. Rapportörer, tillhörande verksamheter som på olika sätt kommer i kontakt med personer som använder narkotika, samlade in och rapporterade data via en webbenkät.
För att registreras för narkotikamissbruk skulle missbruket vara fastställt antingen genom test eller genom personens egen uppgift.
Under den aktuella perioden genomfördes sammanlagt 992 registreringar. Resultaten i kartläggningen visar att alla kommuner i länet har någon som missbrukat narkotika.
Den mest förekommande åldersgruppen var 25–39 år. De yngsta som registrerades var 9 år och den äldsta 75 år. Omkring 80 procent av de registrerade var män.