Inom Linköpingspolitiken är det kommunala stödet till flygplatsen ofta en het debattfråga. På det senaste kommunfullmäktigesammanträdet valde Miljöpartiet återigen att markera sitt missnöje. Ledamoten Predrag Pucar menade att det är "hårresande" att bolaget behöver 45 miljoner kronor, i årligt kommunalt stöd, för att hamna på ett nollresultat – och att ett minusresultat därför är "oacceptabelt". Han passade också på att uppmana Linköpingsborna till protester med plakattexter så som "Låt transportföretagen konkurrera på lika villkor", "Rättvisa på marknaden - nej till kommunala subventioner" och "Sänk kommunalskatten. Låt KLM betala sin nota".
S+M-styrets Niklas Borg (M) replikerade:
– Jag håller med om att våra bolag ska hålla den budget vi har antagit och vi som ägare för en tät dialog med flygplatsen. Sen är det inte okänt att vi har vitt skild syn på nyttan av en kommunal flygplats. Flygplatsen betyder oerhört mycket för Linköpings och hela regionens näringsliv. Jag kan tycka att såväl staten som andra intressenter borde ta ett större ansvar och dela den ekonomiska bördan med oss. Det är något som vi kommer att fortsätta arbeta för framöver.
I Linköping City Airports delårsrapport, som omfattar året till och med augusti, står det klart att minusresultatet uppgår till drygt tre miljoner kronor. Den stora orsaken är att flygbolaget KLM har ställt in 126 stycken flighter mellan januari och augusti. Bolaget hoppas dock kunna reparera en del av minusresultatet under årets sista månader. Därför är prognosen, när 2023 summeras, ett minusresultat på 1,6 miljoner kronor. En förutsättning är dock att KLM inte ställer in några flighter från oktober och framåt.
– Situationen är fortfarande väldigt svår för de regionala flygplatserna i Sverige. Vi lider fortsatt av pandemins effekter och det har inneburit att vi har haft över 140 inställda flighter från Linköping hittills i år. Det blir naturligtvis ett ganska stort intäktstapp för oss. De inställda flighterna beror på att det har varit kapacitetsbrist på Schipol och hos KLM, säger flygplatsens vd Camilla Lejon.
Med kapacitetsbrist menas att det har saknats så kallad markpersonal på flygplatsen Schipol i Amsterdam. Flygbolaget KLM har också haft brist på flygplan och kabinpersonal. Detta beskrivs som effekter av pandemin.
– Resten av året ser bra ut för oss. Det stora antalet inställda flighter har minskat på slutet och under november och december ska trafiken gå som planerat. Vi har en bra beläggning, ungefär 90 procent av vad vi hade innan pandemin, och från och med 29 oktober har KLM även en tredje avgång på söndagar. Det gör att vi har fler flighter än vi hade innan pandemin, säger Camilla Lejon.
Varför sätts en avgång in om beläggningen är 90 procent?
– Vi har 90 procent av beläggningen i jämfört med innan pandemin, men det är utslaget över samtliga flighter. På söndagar är det i princip fullbokat hela tiden så därför satte man in ytterligare en avgång där.
Blir resultat sämre eller bättre än minus 1,6 miljoner kronor?
– Det vet vi inte. Vi lever i en värld där vi påverkas av vad som händer runt omkring oss. Det kan vara väder, förseningar eller inställda flighter. Just nu ser det ut som att vi ska klara det prognostiserade resultatet, säger Camilla Lejon.
På kritiken, från bland annat Miljöpartiet, svarar hon så här:
– Näringslivet säger att den här linjen betyder oerhört mycket för att man ska kunna etablera sig här, anställa människor och betala skatt. Under normala förhållanden har vi också ungefär 500 utländska affärsresenärer varje vecka som bor på hotell och äter på restauranger. Många företag i Linköping måste kunna nå världen på ett effektivt sätt, säger Camilla Lejon och fortsätter:
– Sen vill jag å det bestämdaste säga att KLM betalar bra för sig. De har alltid betalat för de tjänster som vi utför åt dem. Problemet är att det inte finns fler aktörer som flyger härifrån och det jobbar vi för att ändra naturligtvis. När vi får in fler flyglinjer minskar kommunens insats.
Och borde inte en flygplats kunna bära sig själv?
– Det går inte ihop. En flygplats måste ha ungefär en miljon passagerare för att gå ihop. Ingen regional flygplats klarar sig utan kommunalt eller regionalt stöd.
Är ambitionen att det kommunala stödet ska kunna minska på sikt?
– Naturligtvis. Speciellt om vi får ett statligt stöd – det skulle betyda mycket, säger Camilla Lejon.