Valmyndigheten svarade på frågan "Bör den som kandiderar på lista tillåtas arbeta som valfunktionär?" tidigare under 2022. Deras slutsats är att kommunernas valnämnder bör ta hänsyn till väljarnas förtroende för valet och därmed inte rekrytera politiker.
Inför årets val till riksdag, kommuner och regioner har Valmyndigheten tagit ett hårdare grepp kring säkerheten och bevarandet av den enskildes rätt till valhemlighet. Det handlar om bestämmelser för att undvika jäv och misstankar om valfusk – och innefattar bland annat att en vallokal ska vara en värdeneutral miljö utan partisymboler. En del i säkerhets- och förtroendearbetet handlar också om kandiderande politiker som i samma val tjänstgör som röstmottagare.
"Valmyndigheten bedömer att den som kandiderar på en lista inte bör arbeta som röstmottagare eller vid rösträkning räkna eller på annat sätt hantera rösterna i det val kandidaturen avser", står det i myndighetens ställningstagande som gått ut till landets samtliga 290 kommuner.
– Vi har tagit fram detta för att vi anser att det finns anledning att informera kommunerna så att de vet hur vi ser på reglerna och för att försöka få en lika bedömning av lagen. Bestämmelserna om propaganda finns ju för att väljarna ska känna att man inte blir utsatt för någon påverkan under själva valhandlingen, säger Anna Blomberg, jurist på Valmyndigheten.
Vi har gått igenom valkansliets listor i Linköping över rekryterade röstmottagare och matchat namnen mot partiernas röstsedlar i samtliga tre val den 11 september. Bland drygt 1 000 röstmottagare återfinns 14 politiker i Linköping som anmälda röstmottagare. Av dem har samtliga politiker bekräftats ha utfört arbetet. Två av politikerna, från två olika partier, har jobbat i samma vallokal.
Bland de kandiderande politiker som arbetat som röstmottagare finns representanter från flera olika partier: fem från Linköpingslistan, tre från Moderaterna, två från Sverigedemokraterna respektive Kristdemokraterna och en från Vänsterpartiet och Kristna värdepartiet.
Flera av politikerna kandiderar i mer än ett av de tre valen och en handfull är bland partiernas "topp tio". I ett av de mindre partierna, Kristna värdepartiet, har partiets förstanamn tjänstgjort som ordförande i en vallokal, vilket innebär ett utökat ansvar för uppdraget.
Samtliga som tjänstgör som röstmottagare i en vallokal är, enligt valnämnden, med och gör en preliminär rösträkning på valdagskvällen.
Den centrala valmyndigheten har en vägledande funktion för kommunerna. Samtidigt är det kommunerna själva som under ett val fungerar som en egen lokal myndighet. Ställningstagandena som tagits fram är därmed inte lagstiftande utan det är valnämndernas eget ansvar i de olika kommunerna, de som rekryterar röstmottagarna, att se till att rekommendationerna efterlevs.
Enligt Stefan Erikson (M), valnämndens ordförande i Linköping, har Valmyndighetens skärpta rekommendation tagits i beaktande. Däremot har inga nya förändringar genomförts inför det nyss genomförda valet.
– Det var ju ett ställningstagande som Valmyndigheten gjorde under året och som våra jurister kollade på. Deras tolkning är att man inte bör vara listetta, men om det är enstaka förtroendevalda som jobbar ute i vallokalerna så har juristerna inte ansett att det är några problem. Det är en så stor och robust organisation, med så många kontrollfunktioner, så en person har inte möjlighet att överhuvudtaget påverka systemet. Dessutom har vi en hög spårbarhet kring rösterna då allt genomförs analogt, säger Stefan Erikson.
Flera Linköpingspolitiker som kandiderade i valet arbetade också som valfunktionärer. "Det är en så stor och robust organisation, med så många kontrollfunktioner, så en person har inte möjlighet att överhuvudtaget påverka systemet", säger valnämndens ordförande Stefan Erikson (M)
Gruppdynamiken och mixen av valarbetare ute i varje vallokal är enligt ordföranden viktigare att kontrollera. Här ska det inte finnas flera personer från ett och samma parti – man ska inte heller ha familjekopplingar eller andra gemensamma nämnare.
– Det är ju till exempel olämpligt om en ordförande och en vice ordförande ute på en vallokal har en relation eller om det är en massa partivänner på en och samma plats. Vi måste kolla på opartiskheten i gruppen och att vi har en bra mix som speglar samhället i stort. Det är det som är det viktiga. Om det finns enstaka förtroendevalda här och där spelar ingen roll, säger Stefan Erikson.
– I utbildningarna av valarbetarna utgår man från och trycker väldigt hårt på opartiskhet och objektivitet. Vid nyrekrytering framgår det också att man inte bör ha en framträdande position inom ett parti, fortsätter han.
Att vara valbar längre ned på listan är alltså inte ett problem så länge det passar med övriga gruppen?
– Nej, inte i den här enorma organisationen. Den bedömningen har juridiken gjort och valnämnden har inte gjort någon annan bedömning.
– Om Valmyndigheten kan stärka upp den här frågan framöver och vara tydligare så är det jättebra. De har i dagsläget inte sagt att det är något förbud utan de har bara skrivit att man, som kandiderande politiker, inte bör jobba i det val man kandiderar. Det är ingen som, under tiden jag har varit med, har tagit upp den här frågan i Linköping och sagt att det är ett problem, fortsätter ordföranden.
Kan du ändå se varför Valmyndigheten har den här rekommendationen?
– Absolut. Om du tittar på de kommuner som inte har 102 vallokaler och över 1 000 valarbetare så skulle du, lite konspirationsteoretiskt, kunna bygga in något som skulle kunna skapa en oegentlighet. I vår organisation, som är så stor, är det i princip omöjligt att göra det. Om det är 10–15 politiker av 1 000 valarbetare – då är det väl bara bra om vissa politiker ser hur verksamheten går till, säger Stefan Erikson.
Men för de kommuninvånare som är misstänksamma mot systemet, kan det inte se konstigt ut?
– Den frågan är mycket enklare att svara på. Trovärdigheten för det svenska valsystemet handlar om att det är väldigt robust och analogt, det är penna, papper och kuvert. Vi har ingenting digitalt som någon kan hacka sig in i eller kan ändra på något sätt. Det finns mycket kontrollfunktioner och en hög spårbarhet. Det som hanteras i en vallokal kontrollräknas dessutom av länsstyrelserna.
Men när det nu är ett 15-tal politiker, vore det inte enkelt att bara ta bort dem som valarbetare?
– Ja, men då gör du ju bara någonting för att vara ögontjänare. Vi kommer dessutom få det ännu svårare att rekrytera, framförallt erfarna valarbetare, i framtiden.
14 Linköpingspolitiker, med namn på partilistor, arbetade som valfunktionärer ute i vallokalerna. Samtliga 14 har bekräftats att de har varit i tjänst.
Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, lyfter också kommunernas utmaning i att rekrytera valarbetare. Samtidigt kan han förstå att det, från allmänhetens synvinkel, ser konstigt ut när en politiker tar emot röster i ett val de själva deltar i.
– När man pratar om förtroendet för demokratin, myndigheter och statlig verksamhet är en stor del just hur det ser ut. Även om allting går rätt till ska en lärare ändå inte sätta betyg på sina barn – för det ser inte bra ut. Den parallellen går givetvis att göra även i det här fallet. Det är inte säkert att det blir några fel, men jag kan förstå att det inte ser bra ut med politiker som rösträknare, säger han.
Tror du att rekommendationen kommer att bli mer skarp på sikt?
– Ja, det tror jag nog är en utveckling. Det hänger också ihop med att valets integritet alltmer ifrågasätts från olika håll. Samtidigt måste det sättas i relation till kommunernas svårighet att få tag i röstmottagare, säger Patrik Bremdal.
Har den här frågan blivit alltmer aktuell?
– Jag vet inte vad det är som har gjort att Valmyndigheten genomfört den här förändringen nu, men jag kan tänka mig att det har att göra med att valets ifrågasatts. USA är ett uppenbart exempel men det har även dykt upp den typen av påståenden i Sverige.
Statsvetaren Johan Wänström, verksam vid Linköpings universitet, poängterar kommunernas utmaningar att rekrytera valfunktionärer men säger samtidigt: "Jag tänker att det långsiktigt är bra om de personer som står på partiernas listor inte är med och jobbar ute i vallokalerna".
Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet, är inne på samma spår.
– Jag är ingen expert på detta, men tänker att det långsiktigt är bra om de personer som står på partiernas listor inte är med och jobbar ute i vallokalerna. Jag tror att möjligheterna att försöka påverka valet är ganska begränsad och att risken för att någon försöker göra det är relativt liten, men misstanken om oegentligheter är egentligen tillräcklig för att sträva efter det, säger han och fortsätter:
– Samtidigt ska man vara ödmjuk inför den stora apparat som ett val innebär och att det kräver mycket kompetens. Det är inte lätt för kommunerna att rekrytera – och tar man bort alla dessa personer på en gång ökar sårbarheten och risken att något går fel.
Liu-forskaren menar att kommunerna borde ha större möjligheter att följa Valmyndighetens rekommendationer inför nästa val.
Att kandiderande politiker också har tjänstgjort som röstmottagare har kring valet uppmärksammats på flera håll i landet. Många kommuner följer rekommendationen, men inte alla.
Göteborgsposten skrev nyligen om en representant för Sverigedemokraterna som portades från en vallokal efter 15 minuter i tjänst, då man i Göteborgs kommun tagit ställning mot att dubbla stolar skulle få förekomma.
– Att det gick så långt är en miss i vårt system, sa Peter Mattiasson (M) ordförande i valnämnden, till GP.
I den lilla kommunen Munkfors i Värmland är däremot kommunstyrelsens ordförande rösträknare – ett resultat av stora problem med att rekrytera till uppgiften, skriver Dagens samhälle.
Anna Blomberg, jurist på Valmyndigheten, förklarar att rekommendationen har tagits fram för att kommunerna ska veta hur myndigheten ställer sig till frågan om kandiderande politiker som verksamma valfunktionärer.
Valmyndighetens jurist, Anna Blomberg, menar att deras rekommendation med sitt "bör inte" borde vara tydligt nog, men att deras uppgift endast är att vara vägledande.
Har ni synpunkt på kommuner som Linköping som inte följer er rekommendation?
– Nej, det kan vi egentligen inte ha.
Var ligger då ansvaret att efterleva detta?
– Det är valnämndens ansvar som förordnar röstmottagare, säger Anna Blomberg.
Kan det bli aktuellt med att det här regleras ännu hårdare framöver om det inte efterlevs i kommunerna?
– Nu har ju lagstiftaren precis haft frågan uppe. Om något annat kommer är en fråga för politiken att svara på.