Det var i juli i år som de båda flickorna var på utflykt med en behandlingsassistent i Norrköping. Inför utflykten hade assistenten instruerats om att denne hela tiden måste ha flickorna inom synhåll och att de inte fick lämnas själva. Under utflykten lämnar behandlingsassistenten flickorna för att gå på toaletten. Då avviker flickorna. Det ringer assistenten själv till boendet och berättar, enligt Lex Sarah-anmälan.
Under det dygn som tonårsflickorna var borta misstänks en av flickorna ha utsatts för en våldtäkt. Vi har tagit del av information från boendet som den 14-åriga flickans anhöriga fått via mejl där det framgår att flickan utsatts för sexuellt övergrepp under tiden efter att hon avvikit. Händelsen har polisanmälts och en förundersökning pågår. Avdelningsföreståndaren som skrivit mejlen meddelar att man inte kommenterar enskilda fall.
Flickorna vårdades på det låsta boendet Sis Folåsa enligt LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det är en lag som innebär att barn och unga kan få vård och behandling även när frivilliga insatser inte är möjliga.
Med anledning av händelsen pågår ett tillsynsärende hos Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. Ivo har gjort ett oanmält besök på boendet och även pratat med ansvariga. Sis Folåsa har i sin tur upprättat en Lex Sarah-anmälan. Den har ännu inte inkommit till Ivo. I den framgår att flickorna sedan tidigare har ett riskbeteende och att det finns stor risk att de ska bli utsatta för övergrepp och våld.
Hur kan två flickor skickas iväg med en ensam behandlingsassistent?
– Det görs regelbundna, individuella riskbedömningar varje dag och även när de ska åka på utflykt. De är unga och har rätt att komma ut och aktiveras. Man har gjort bedömningen att de inte kommer att avvika, annars får de inte åka. Sedan kan man göra felaktiga bedömningar, säger Gun Kennerud, biträdande institutionschef på Sis Folåsa.
Behandlingsassistenten har blivit tillsagd att inte lämna flickorna obevakade, ändå görs det. Vad hände?
– Ärligt talat skulle jag vilja veta det också. Jag kan inte spekulera i det, jag kan bara undra. Jag vet inte vad som gick fel.
Hur kommer det sig att de får åka på utflykt när de inte får lämnas obevakade?
– Jag kan ju bara svara generellt. En riskbedömning har gjorts och på en utflykt ska det ju finnas med personal. De kan inte lämnas själva, annars hade de ju kunnat åka själva. Det är nästan en regel när man åker ut med ungdomar.
Vilken utbildning har personalen som arbetar på boendet?
– Minst två år eftergymnasiala studier inom relevanta områden, som behandlingsassistent, socionom eller liknande. Semestervikarierna kan ha mindre utbildning, men det är aldrig mindre än hälften av personalstyrkan som har relevant utbildning.
– Det är ett otroligt svårt arbete. Frustration är den stora känsla man känner när det går på tok, som i det här fallet.
Hur har händelsen påverkat verksamheten på Folåsa?
– Vi har flickor som blivit utsatta, flickor som vi känner och som vi känner för.
Hur förebygger man att det händer igen?
– Vi har inte ändrat rutinerna. Riskbedömningarna är det bästa vapnet mot att ungdomar avviker. På den här avdelningen har man tidigare inte haft några sådana händelser, säger Gun Kennerud, biträdande institutionschef Sis Folåsa.