– Det är bara att vara självkritisk. Jag önskar att vi hade sett det här tidigare. Nu tar vi tag i det här och ska göra det bästa för ungdomarna. Vi går ut till alla arbetsgivare. Kontrollerar deras förutsättningar för att anställa själva, och att man har försäkringar, säger Helena Paulsson chef för arbetsmarknad och integration på kommunen.
Kommunen har i flera år rekryterat sommarjobbande ungdomar till sin egen verksamhet, och till bland annat föreningar som behöver lite extra hjälp samt till näringslivet. Det fungerar som en arbetsmarknadsåtgärd, brottsförebyggande och social åtgärd. Kommunen har stått för anställningen, vilket gör att kommunen också blir arbetsgivare med ansvar för bland annat arbetsmiljö och liknande.
Men nyligen fick Linköpings kommun kalla fötter och drar därför tillbaka anställningarna hos de privata aktörerna. Anställning där man lånar ut sommarjobbare till företagen är nämligen inte förenligt med det kommunala uppdraget.
– Vi jobbar nu mycket intensivt med att justera avtalen. Som kommun kan man inte skriva avtal som vi har gjort. Det kan betyda att några av ungdomarna, kanske måste byta arbetsplats till en kommunal verksamhet. Den här arbetsmarknadsåtgärden har goda intentioner. Men de privata arbetsgivarna som har ställt upp på det här kan få andra förutsättningar som gör att de inte kan behålla feriearbetaren, säger Maria Ottosson, kommunikationsdirektör.
Redan 2016 gick Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommunernas medlemsorganisation, ut med information och rekommendationer om att inte skriva den här typen av avtal. Det uppger SKL-utredaren Per Överberg:
– Arbetsmiljöansvaret ligger hos kommunen, skulle det hända något kan det bli problem med att reda ut vem som är ansvarig. Det är också risk för snedvriden konkurens, att man lånar ut nästan gratis arbetskraft till företagen. Vi har skickat ut information om detta och vi har också upplyst om det i våra nätverksträffar, säger Överberg.
Han understryker att kommunerna faktiskt ska ha ett samarbete med näringslivet:
– Det är viktigt för ungdomarna. Kommunerna kan hjälpa till med rekrytering och liknande, men företagen bör stå för lön och anställningsavtal, säger Per Överberg.
Helena Paulsson säger så här:
– Den här informationen har gått mig förbi. I stället för att leta upp dokument från SKL så har vi arbetat som tidigare somrar. Vi har ett politiskt uppdrag att samarbeta med näringslivet. Men så fort jag fick reda på det här så agerade vi.
I vintras slog bildningsnämnden fast nya riktlinjer och satsar drygt tolv miljoner kronor på feriejobb. Dessa har under många år lottats ut. Men nu ska de i stället gå till ungdomar som av sociala, medicinska eller ekonomiska skäl har störst behov av dem. Det betyder att unga med funktionsnedsättningar eller från riskmiljöer har större chans att få jobben.
De företag som nu väljer att anställa sina kommunalt utsållade sommarjobbare kan söka ett handledarbidrag.
– Vi är noga med att det inte ska bli så stor skillnad för ungdomarna. De kommer att få sin ersättning i tid. Företagen får fylla i ett formulär och ansöka om bidraget, säger Helena Paulsson.