50-talsgifter gör oss feta - och barnbarnen

Kanske är det inte bara läsk och godis som gör att vi blir allt fetare. Ny forskning visar att dagens fetma kan bero på DDT-användningen på 1950-talet. Miljögifter orsakar sjukliga förändringar. De kan ärvas i generationer.

10 september 2015 16:03

Tidigare har man trott att det genetiska arvet inte påverkas av yttre faktorer. Nu finns forskning som visar att föroreningar i miljön som plaster, bekämpningsmedel och jetbränsle kan orsaka förändringar som ärvs vidare i generationer, som fortplantningssjukdomar och fetma.

Det är vad Carlos Guerrero-Bosagna, biolog och forskare vid Linköpings universitet, studerar.

– Evolutionstänkandet hade i 50 år utgått från att hela vårt arv ligger i generna och att de är oföränderliga. Men de är ju också molekyler! Precis som proteiner kan de påverkas i kemiska reaktioner.

Den här teorin kallas ”autiopoesis”, om hur celler skapas, och den skapades i Chile. Det var där Carlos föddes. Han växte upp i Brasilien, men kom tillbaka till universitetet i Chile för att studera.

Epigenetik är vetenskapen om att våra gener är mottagliga för allt som händer oss i livet, och det blev Carlos forskningsinriktning. Han fick ett stipendium för att studera i Australien och började skriva sin doktorsavhandling. Försök med möss visade att om dräktiga honor åt soya som innehöll ett växtämne som liknar östrogen, så fick de ungar som kom tidigt i puberteten och hade små skillnader mellan könen. Östrogenerna i sojan skapade epigenetiska skillnader i djuren.

Carlos letade efter ett laboratorium att fortsätta sina studier i, och fick ett stipendium till New York. En amerikansk forskare, Michael Skinner, visade möjligheten till ärftlighet första gången 2005 i en artikel i tidningen Science.

Den artikeln passade precis med Carlos Guerrero-Bosagnas egna teorier och forskarna startade ett samarbete på Pullman University i Washington State. Forskningssamarbetet som varade i fem år.

– De snabbaste åren i mitt liv, säger Carlos. Vi fick så fantastiskt mycket gjort.

De kunde visa hur sjukliga förändringar kunde ärvas med mössens spermier. Det amerikanska försvarsdepartementet gav dem uppdraget att studera hur effekten blev av gifter som soldater utsatts för: plaster, bekämpningsmedel, jetbränsle och dioxin, huvudingrediens i agent orange, giftet som användes i bland annat Vietnamkriget.

– Vi fann att olika exponering påverkade på olika sätt, säger Carlos. PCO, en hormonell rubbning hos kvinnor som blir allt vanligare, var en mycket vanlig effekt. Och den visade sig gå över till nästa generation. Och nästa.

DDT har använts mycket i USA, och i hundratals år kommer resterna att finnas kvar. Exponering för detta, och för plaster, leder till en ökning av bukfetma. Exponering för metoxyklor, ett gift som använts som alternativ till DDT, ledde till förändringar som överförs i den kvinnliga fortplantningsprocessen.

Exponering för miljögifter under vissa stadier av graviditeten leder till sjukdomar som överförs till kommande generationer. Det visade experimenten.

– Mäns infertilitet ökar. PCO ökar enormt. Övervikten ökar, berättar Carlos. Förändringarna kan leda till en riktig mutation som förändrar DNA.

Skrämmande, med tanke på hur mycket nya kemikaliekombinationer som skapas av exempelvis läkemedelsindustrin. Hur våra föräldrar och far- och morföräldrar utsattes för gifter påverkar oss i dag. Det vi utsätts för påverkar våra barnbarn.

Men vad kan vi göra?

– Vissa gifter går att undvika. Använd inte plastnappflaska till barnen, täck inte maten i mikron med plast, drick inte varmt kaffe i plastmuggar.

– I vissa delar av världen används DDT fortfarande. Det borde aldrig ske mer. Skapa medvetenhet. Pressa på lagstiftarna. Förbjud farliga ämnen.

Carlos Guerrero-Bosagna kom till Linköping för att jobba efter sin doktorsexamen för dr Per Jensen. Projektet går ut på att avslöja vanvård av djur: med epigenetik kan man se hur kycklingar påverkas av stress i uppfödningsmiljön.

Nu har Carlos startat en egen forskargrupp som ska undersöka om autism, asperger och ADHD kan ha orsakats av att miljögifter har drabbat tidigare generationer.

– Forskningsanslaget kommer från en amerikansk kvinna med asperger, vars tre barn alla har autism, berättar Carlos. Hon insåg att epigenetik kanske kan förklara varför. Och det visade sig att hennes egen mamma fick starka östrogenmediciner när hon var gravid för länge sedan...

Epigenetik

Vår arvsmassa, DNA, finns i kroppens celler som alla innehåller samma gener.

Kroppens system för att bestämma vilka gener som ska vara påslagna (ögongener i ögat, muskelgener i en muskel) kallas epigenetik.

Epigenomerna påverkas av yttre faktorer (diet, gifter, hormoner) och kan programmera om generna.

Signaler från epigenomets kan alltså ”överrösta” det DNA som ärvts från föräldrarna.

Det finns exempel på att epigenetiska förändringar av DNA kan ärvas.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!