Stig Holmström, 48, vaknar vid sextiden på morgonen. Han har tillbringat natten på Saab och det första han gör är att lyfta telefonluren. Han ringer till meteorologen på Malmen.
– Han berättade att det var klart väder och svag vind. Perfekt väder för en första flygning!
Det är den 9 december 1988 och Stig Holmström, som sedan fyra år arbetet som chefsprovflygare på Saab, är bara några timmar från att förverkliga sin dröm om att bli den första piloten som får flyga det nya svenska stridsflygplanet, Jas 39 Gripen.
– Datumet var bestämt ganska långt i förväg, men det hemlighölls ju. Varför det blev just den 9 december vet jag inte, men målsättningen var att flygningen skulle ske före årsskiftet.
Hemligheten varar inte länge. Under morgonen anländer busslaster med anställda från Volvo flygmotor i Trollhättan. Alla de närmare 5 000 anställda på Saab i Linköping har fått ledigt av den verkställande direktören Christer Skogsborg. När klockan närmare sig 12.00 har tusentals anställda och inbjudna hedersgäster intagit sina platser kring Saab-fältet.
Ingen tänker missa det historiska ögonblicket.
Det var drygt 20 år sedan ett nytt stridsflygplan – Viggen – senast premiärflögs i Linköping.
Det bjuds på glögg och pepparkaka och spänningen stiger ju närmare det utsatta klockslaget man kommer.
Stig Holmström har tillsammans med sina pilotkollegor gått igenom den planerade flygningen i minsta detalj. De har förberett sig för alla eventualiteter. Ett haveri inför ögonen på tillresta beslutsfattare och journalister är en veritabel mardröm.
– Jag skulle hoppa fallskärm om jag var tvungen. Men det skulle undvikas till varje pris.
Stig Holmström kommer från enkla förhållanden i Oskarshamn och inledde som tonåring en lovande karriär som banktjänsteman. Men snart tog flygintresset över.
– Som pojke byggde jag modeller och läste Biggles.
Intresset fick honom att bli fältflygare och 1960 kom han till F3 på Malmen. Året därpå var han nära att omkomma i en flygolycka.
– Vi övade ganska våldsamt på den tiden och vid en luftstridsövning kolliderade två J 29:or (Tunnan) i luften på ungefär 3 000 meters höjd över Tjällmo. Båda flygplanen blev oflygbara men vi hoppade och klarade oss bägge två. Vi kom hem till Malmen utan flygplan.
Under sina år som officer i flygvapnet och senare som provflygare på försökscentralen på Malmen flög Stig Holmström alla Saabs jetflygplan, från Tunnan till Viggen.
– På samma dag kunde jag få flyga tre eller fyra olika flygplanstyper. Det var lärorikt.
När Stig Holmström tackade ja till jobbet som ny chefsprovflygare på Saab var hand medveten om att det ingick i hans roll att sitta bakom spakarna under den första flygningen med Gripen. Det var inget som skrämde honom.
– Det skulle bli höjdpunkten i min karriär. Jag såg fram emot det.
Strax före klockan 12.00 den 9 december 1988 kliver Stig Holmström ut på plattan iförd sin flygoverall.
– Det var halt på plattan.
Enligt den noggranna planeringen ska chefsprovflygaren lyfta från Saab-fältet i riktning mot de centrala delarna av Linköping exakt klockan 12.00. Men nu inträffar ett missöde.
– Ja, det hackade till . . . fasen!
Bränslesystemet, som under tidigare tester fungerat perfekt, börjar krångla. En ventil har slagit i från för tidigt. Efter några långa minuter – ska hela premiärflygningen ställas in? – får teknikerna ordning på systemet och snart finns det 2 500 liter flygbränsle i tanken.
När Stig Holmström cirka 20 minuter försenad taxar ut på startbanan börjar allt flyta på som det ska. Ett 20-tal tester av flygplanets olika system genomförs och piloten håller kontakt med experterna i provledningscentralen – som av alla på Saab kallas för ”Houston” efter den amerikanska förebilden.
– Det hade aldrig hänt innan att alla 20 system var okej vid första försöket. Det var ett gott tecken. Jag varvade upp motorn och efter någon minut kom beskedet från Houston: ”Alla värden OK”.
Speakern börjar räkna ner: ”Fyra, tre...
– Om jag var nervös? Nej, jag var fokuserad. Totalt fokuserad på det jag skulle göra. Det som jag jobbat med i fyra år, nu skulle det ske.
...två, ett. Nu drar han på!”
Stig Holmström har övat start och landningar i tusentals timmar i simulatorn och känner sig trygg i cockpit.
– Sedan drog jag på och rullade.
Efter cirka 1 100 meter når Gripen 39-1 – så betecknas den första prototypen – en hastighet av 250 kilometer i timmen. Motorn vrålar. Noshjulet lämnar marken och klockan 12.22 befinner sig Stig Holmström i luften.
– När hela flygplanet kom i luften...det var det mest spännande momentet. Det händer så mycket när landningsstället fjädrar ur, det finns en massa brytare och signaler, och sedan får alla datorer signaler om att nu är vi i luften. Jag höll andan och kände ganska försiktigt på styrspaken och väntade och kände.
Nere på marken stiger jublet. Applåder, visslingar och rop. Men Correns flygreporter på plats, Håkan Wasén, noterar att flygplanet vinglat till lite vid starten.
– Planets styrning var känslig. Det konstaterade jag direkt, säger Stig Holmström, som dock snabbt känner att han får kontroll över det drygt fjorton meter långa planet.
En del flygplanstillverkare föredrar att genomföra korta premiärflygningar – ett litet bildmässigt skutt som fotografer kan föreviga. Det är en klok strategi om man vill undvika risken för olyckor. Saab har dock beslutat att den första flygningen med Gripen verkligen ska vara en riktig testflygning.
– När jag väl kom upp på 3 000 meters höjd fällde jag in landningsstället. En del tycker inte att man bör göra det vid en premiärflygning, för det är ytterligare ett riskmoment. Men vi hade provat så mycket på marken och vi ville kunna flyga fortare och högre för att få ut mer av det första passet.
Stig Holmström styr planet mot Bråviken i en hastighet av 0,8 mach (cirka 800 kilometer i timmen) innan han vänder och flyger i sydvästlig riktning mot Malexander. Allt går bra. Stig Holmström håller sig lugn när han diskuterar olika varningsmeddelanden med experterna i Houston.
Efter nästan 50 minuter i luften kan publiken på Saab-fältet åter se den gråmålade 39-1 närma sig. Stig Holmström är lättad och vill visa upp det nya stridsflygplanet.
– Jag flög över Saab-fältet på 200 meters höjd så att alla som stod där skulle se tydligt. Sedan fortsatte jag längs Storgatan för att visa det nya planet för Linköpingsborna.
Stig Holmström kostar på sig en sista manöver innan han förbereder sig för landningen:
– Jag passerade domkyrkan för att tacka vår herre för det fina vädret.
Landningen sker utan problem.
– Jag kände igen mig från simulatorn. Så jag landade utan problem och gjorde en piruett på banan. Sedan taxade jag in och pustade ut.
Den första flygningen har varat i 51 minuter. Stig Holmströms ansikte är blekare än vanligt när han gör segertecknet på samma manér som den amerikanske presidenten Richard Nixon.
– Jag var lycklig och glad.
En av de första som tar emot Stig Holmström är provflygningsledaren Milton Mobärg.
– Jag kan anmäla en i allt väsentligt lyckad förstaflygning, säger Stig Holmström.
Saabs chefsprovflygare har nått toppen av sin karriär. Han fyller snart 50 år – en ålder då provflygare vanligen drar sig tillbaka från aktiv tjänst – och vet att han inte kommer att få genomföra så många fler flygningar med Gripen.
– Jag hade uppnått den där toppen jag skulle upp till. Nu fanns det ingen mer topp att bestiga.
Knappt två månader senare, den 2 februari 1989, havererar 39-1 på Saab-fältet.
Det nya planet har problem med styrsystemet.
Fotnot: Detta reportage publicerades i Corren första gången 2013. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i denna version.