Efter en nyligen genomförd lagändring har polisens möjligheter att klara upp dubbelmordet på Åsgatan för snart 15 år sedan ökat. Polisen har numera rätt att söka efter släktingar till en misstänkt brottsling – en så kallad familjesökning.
Nationellt forensiskt centrum, NFC, gjorde tidigare i år en släktskapssökning i spårregistret och fick fram en lista på 39 dna-profiler från både män och kvinnor. Det handlar om profiler som uppvisar likheter med den unika profilen från den okände dubbelmördaren. Det kan röra sig om profiler från släktingar till mördaren. Detta gjorde att kretsen av potentiella mördare kunde snävas in rejält. Polisen har nu bearbetat resultatet och tagit fram en lista på möjliga gärningsmän, vilket Metro var först med att rapportera.
– Mina medarbetare har tagit fram en lista på 26 män som vi nu håller förhör med och i vissa fall även topsar om de stämmer in på beskrivningen av gärningsmannen, säger Jan Staaf, som leder mordutredningen.
De 26 männen bor i olika delar av landet och på tisdagen befann sig mordutredarna i Skåne för att förhöra personer som finns med på listan.
– Vi har hållit förhör med ungefär hälften av männen på listan och beräknas vara klara med arbetet i maj. Ännu så länge har vi inte fått någon träff, men vi är inte klara med alla på listan ännu, säger Jan Staaf.
Om det pågående försöket att lösa dubbelmordet misslyckas planerar polisen att pröva ytterligare en möjlighet. Tanken är att polisen i ett pilotprojekt då ska söka efter gärningsmannen med hjälp av kommersiella släktforskningssajter, som innehåller 100 000-tals dna-profiler.
– Jag har precis fått besked från NFC att vi kan göra en sökning på en av de största sajterna redan i maj.
Du låter förhoppningsfull?
– Jag tror aldrig att jag har känt så stor förhoppning som just nu, med de möjligheter som dna-tekniken har gett oss, säger Jan Staaf
Dubbelmordet i Linköping skedde den 14 oktober 2004. En ensam, knivbeväpnad man mördade åttaårige Mohammed Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson på Åsgatan. Polisen lyckades i ett tidigt skede säkra dna från gärningsmannen – men trots att tusentals män har fått lämna dna i utredningen har den skyldige inte kunnat identifieras.