Idén kom från början från svägerskan. Vore det inte kul att göra glass på mjölken från gårdens kossor? Några år senare föddes Stafsäters gårdsglass, Maria Ekmans jobb och baby sedan 2011.
Men resan dit har inte varit spikrak. När familjen i nian flyttade från Stockholm till New York valde Maria själv att stanna i Sverige och gå gymnasiet på internatskola.
– Jag har inget minne av det men mina vänner har berättat att jag hade jättevånda kring det beslutet och mamma tyckte väl inte att det var jättekul. Officiellt bodde jag i USA under de åren, som medföljande barn, men jag flyttade dit först efter gymnasiet.
På andra sidan Atlanten väntade universitetsstudier i internationell politik och ekonomi i Vermont. Barndomsdrömmen att bli diplomat lades så småningom helt på hyllan. Efter 2,5 år på H&M i New York och sammanlagt drygt sex år i USA var det dags att vända hem igen. Den sommaren, på ett midsommarfirande hos en kompis, träffade hon Johan.
– Johan gjorde klart ganska tidigt att han skulle ta över gården i Stafsäter och att han inte ville flytta någon annanstans. Jag hade precis sagt upp mig och tänkte att då får jag väl testa och se om jag kan bo på landet. Så jag flyttade hit när vi varit tillsammans i en månad ungefär.
Spola fram tretton år och det visar sig att testboendet på landet gick väldigt bra. I dag bor Maria på Stafsäter tillsammans med maken Johan och deras tre barn Torkel, Conrad och Otilia. Och sedan åtta år tillbaka är gården inte bara platsen där hon bor, utan också där hon jobbar.
– Jag funderade på att det vore kul att jobba med något här på gården och då blev det till slut glass.
Är det ett karaktärsdrag, det här att du vågar satsa?– Ja, det är det nog. Min mamma sa någon gång att man måste testa för att se vad man vill fortsätta göra. Det kan vara svårt att veta vad man vill, då kanske det är bäst att bara tuta och köra. Känns det sen inte bra får man ta sig vidare.
Att försörja sig på närproducerad glass i ett land som Sverige kan vara utmanande. På sommaren går verksamheten runt bra, men det är desto svårare under vinterhalvåret. I dag säljs glassen i färre frysdiskar än förut och det blir inte lika många matmarknader som tidigare.
I stället vill Maria satsa på mer aktivitet ute på gården, som att hyra ut sjömagasinet till kräftskivor till exempel.
– Vi har också pratat om att ta hit ett mobilt musteri och låta folk komma och musta sina äpplen. Men vi skyndar långsamt, efter att ha känt av den kända utbrändhetsväggen så stressar vi inte.
Som ägare, planeringschef, ekonomichef, redovisningsansvarig etc finns det alltid något att göra. En stor drivkraft för Maria är att möta kunder, men även variationen mellan det administrativa arbetet och det praktiska i köket gör jobbet roligt. Tillsammans med en konditor tar hon även fram alla glassmaker. En av de mer otippade hittarna är baconglassen.
– Jag hade ätit rökt björkvedsglass inne i Linköping och sa att jag ville göra något liknande, någonting rökt. Då föreslog konditorn baconglass. Den är faktiskt väldigt god.
Fyrtioårsdagen kommer att spenderas på jobbet, sista dagen innan semestern. Men det pågår också en del hemlighetsmakeri hemma.
– Jag gillar att fylla år även om själva dagen inte är så viktig för mig. Jag är ett klassiskt sommarbarn, jag är van vid att fira på andra dagar.