Direkt innanför entrén till Linghems fritidsgård står det "killtoa" på dörren. Men den här helgen är könsuppdelade toaletter totalt meningslöst. Här finns inte en tjej. Däremot mängder av tonåriga killar. 50 stycken närmare bestämt.
Föreningen Itzilan, bildad av fem kompisar i 16-årsåldern, arrangerar sitt sjunde och hittills största lan.
Lan står för nätverk och går ut på att man tar med sig sina datorer och sätter sig och spelar dataspel med och mot varandra i timme efter timme.
-- Det är kul. Jag spelar spel och laddar ner musik samtidigt som jag träffar kompisar, säger 16-årige Hannes Sundell från Nykil.
Corren besökte lanet i Ling-hem på lördagsförmiddagen och mötte arrangörer och spelare med zombieliknande gång och blodsprängda ögon.
Men det berodde definitivt inte på att lanpartyt urartat till fylleslag. (Det starkaste vi såg i dryckesväg var Jolt Cola.)
Nej, anledningen var sömnbrist. Några av landeltagarna hade som mål att utnyttja speltiden maximalt, det vill säga konstant spelande från fredag kväll till söndag lunch.
-- Det blir lite av sport att försöka hålla sig vaken så länge som möjligt, speciellt bland de yngre, säger Linus Andersson i arrangörsstaben.
Några utslängda sovsäckar i ett av grupprummen vittnar om att vissa tar sig en tupplur då och då. Men 15-årige Simon Carlfjord från Linghem vägrar vila.
-- Det är kul att se hur längde man kan hålla sig uppe utan att somna, tycker han.
Klarar du hela helgen då?
-- Visst, det har jag gjort förut, säger Simon, som för tillfället kopplat bort sig från dataspelandet och tar ett parti hederlig poker med kompisen David Lundberg.
Annars råder febril aktivitet runt de sex bänkraderna där datorna står uppradade.
Mörkret lyses upp av ljuset från skärmarna. Nästan ingen säger något. Nästan alla har hörlurar på sig. Och samtliga sitter och stirrar frenetiskt på skärmarna framför sig.
Det känns nästan lite overkligt - som att ta klivet in i kontrollrummet i en amerikansk science fiction-film.
Och trots att en ytterdörr står på vid gavel och släpper in frisk höstluft är det varmt som i en bastu.
Mitt i svettdoftande hettan sitter Jonathan Robertson, 14 -- med en tjock, stickad mössa på huvudet.
-- Jag tycker om min mössa - den ger mig tur. Jag hade den på ett lan för några år sedan och då vann vi. Sedan dess har jag den på varje lan.
Tvättar du den där emellan?
-- Naturligtvis. Annars skulle inte mamma bli glad, flinar Jonathan, som har tre burkar energidryck stående bredvid datorn för att få de kickar som krävs för att hålla sig vaken.
Liksom alla andra spelare Corren pratar med är Jonathan Robertsson klart nöjd med Itzilans arrangemang.
Inte så stort som lanen i Norrköping och Jönköping, men mysigt och välarrangerat, låter det från flera håll.
Counter Strike är det spel som rullade på de flesta skärmar. Och det är, enligt arrangörerna, ett spel som få är likgiltiga inför. Hata eller älska - det finns inget mellanläge.
Adam Boquist, 16, från Linköping har spelat Counter Strike sedan han var tio. Nu har han tröttnat - och svarar bestämt nej på frågan om han ska delta i den turnering arrangörerna anordnar.
-- Nej, nu spelar jag mer mogna spel, som "Call of duty" om andra världskriget eller strategispelet "Rome - Total war", berättar Adam.
Hur mycket tid tillbringar du framför datorn?
-- Alldeles för mycket. Fem--sex timmar varje dygn blir det nog - framför allt på nätterna, berättar Adam Boquist, som hör till den grupp som valde att sova några timmar natten till lördag.
-- Man får ut mer av lanet då. Det krävs lite sömn för att bli klar i huvudet, slår han fast.
Av de tre turneringar som genomfördes lockade Counter Strike mest. Fem femmannalag gjorde upp om segern. Överlägsna segrare - 13--0 i både semifinal och final - blev "Raketskoldpaddorna", bestående av Magnus Fröbom, Johan Rystadius, Gustav Lampert, Tobias Malm och Adam Hartman.
I Warcraft 3 vann Viktor Lundgren och Petrus Hallberg och till lanets bäste dansare korades Daniel Westerling som vann spelet Dancing Stage.