Intensiv försvarsövning för Hemvärnet

Det är full fart på hemvärnssoldaterna vid Kvarn. Cirka 360 frivilliga soldater finns ute i skogen och övar på att försvara landet.

Foto: Anders Törnström

Kvarn2016-09-17 08:00

Hemvärnet är allt annat än ett kamouflagegrönfärgat vuxendagis för medelåldersmän. Ute vid Kvarns militära skjutfält laddar frivilligsoldater, kvinnor som män, sig inför strid.

Det pågår just nu krigsförbandsövning vid Kvarn där drygt 360 hemvärnsoldater tränas under ett par intensiva dagar. Östergötland är uppdelat i två hemvärnsbataljoner, 30:e i söder och 31:a i norr.

Hemvärnet, som är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation, omfattar nästan hälften av Försvarsmaktens personal.

Hemvärnsförbanden spelar en mycket viktig roll ur ett nationellt och territoriellt perspektiv. Hemvärnsförbanden är samtidigt krigsförband och har till huvuduppgift att skydda, bevaka samt stödja samhället vid kris.

På Kvarns militära förläggningsort förklarar major Nicklas Kamperhaug på Livgrenadjärgruppen att soldaterna övar med att bevaka och försvara Sverige från potentiella hot, vare sig hotet kommer inifrån eller från utanför landets gränser.

– Men också om Sverige skulle drabbas av naturkatastrofer eller omfattande olyckor är hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Då är våra soldater beredda att stödja polis och räddningstjänst, säger han.

Han tillägger att varje år genomför hemvärnet ett stort antal insatser vid skogsbränder och eftersök av försvunna personer.

Vid Kvarn övar soldaterna i tre huvudområden: utbildning, utveckling och träning. Det är en samlad kompetens som bygger sitt kunnande på liknande övningar som försvarets. Och utrustningen för hemvärnet har blivit bättre.

– Hemvärnet är det största försvaret vi har i Sverige och vi har precis samma utrustning som Försvarsmakten. Här tränas frivilliga soldater inför strid, säger Nicklas Kamperhaug.

Sedan allmänna värnplikten avskaffades har intresset för hemvärnet ökat markant. Major Kamperhaug har inga exakta siffror men säger att varje år söker människor sig till hemvärnet för att de känner att de vill göra nytta. Bland annat märks ett stort intresse bland kvinnor.

– På 30:e bataljonen, som har cirka 600 soldater, är 42 kvinnor, det är sju procent av styrkan. På 31:a bataljonen med cirka 450 soldater, är 45 kvinnor, alltså 11,1 procent. En förklaring till det ökade intresset kan bero på det politiska läget i världen men också på andra faktorer, säger Nicklas Kamperhaug.

Medelåldern bland frivilligsoldaterna är 40 år. De allra flesta har genomfört värnplikt eller grundläggande militär övning. En del vill tjänstgöra i hemvärnet för att få en personlig utveckling men också för gemenskapen.

Angelica Ek från Söderköping gick in i hemvärnet för två år sedan. Förra året gick hon kockutbildning och är nu stationerad i köket tillsammans med fyra andra kockar.

– Det är naturligt för mig att vara här eftersom jag också är med i Svenska Lottakåren. Jag vill göra nytta i samhället. Det finns mycket man kan göra även om man inte vill lägga för mycket kraft i att vara soldat, säger hon.

Hennes avtal med hemvärnet löper på fyra dagar och på söndag åker hon hem.

Hur ser framtiden ut för hemvärnet?

– Den ser ljus ut, men vi vill ha fler som söker och vi vill att fler kvinnor ska intressera sig för hemvärnet. Men det gäller att hitta befattningar som passar alla, säger Nicklas Kamperhaug.

Hemvärnet

Behovet av att skydda hembygd under andra världskriget ledde till hemvärnets bildande 1940.

I mitten av 1980-talet bestod hemvärnet av 120 000 kvinnor och män.

Sedan 1999 har all personal uniform och i mitten av 2000-talet omformades hemvärnet till ett kvalificerat hemvärn med egna fordon, bättre utrustning och förmånligare avtal.

Efter flera försvarsbeslut och organisationsförändringar i Försvarsmakten har intresset att delta i övningar minskat drastiskt.

I dag finns cirka 21 500 personer med i hemvärns- eller frivilligavtal.

Källa: Försvarsmakten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!