Kundernas priskrav påverkar djurens vardag

“Konsumenten tänker att det ser ut som i Emil-filmerna, där hönsen går och pickar på ladugårdsbacken, men så ser inte verkligheten ut, vi måste få ihop hönsen på liten yta”, säger lantbrukaren Axel Lagerfelt om forskaren Per Jensens förslag och konsumenternas krav.

Axel Lagerfelt driver en KRAV-gård med 17 000 höns. Hans uppfattning är att konsumenterna vill ha billig mat, vilket innebär att hönsen måste hållas i stora grupper.

Axel Lagerfelt driver en KRAV-gård med 17 000 höns. Hans uppfattning är att konsumenterna vill ha billig mat, vilket innebär att hönsen måste hållas i stora grupper.

Foto: Danne Kalmlin

Östergötland2019-02-25 05:00

Vi besöker Tolefors gård som drivs av Axel Lagerfelt. Han är ordförande för Svenska ägg och driver en KRAV-besättning med 17 000 hönor.

– Vi måste få ihop hönsen på ett rationellt sätt, så att vi får fram ägg till en vettig peng till konsumenten. Hade vi haft sex höns hade det också funkat för min familj, men jag föder ju många andra familjer också, säger han.

Bönderna som har stora grupper tycker inte att hönsen har det dåligt, utan att hönsen har vad de behöver. Möjligtvis finns det ett glapp mellan vad konsumenten har för bild av lantbruket och hur producenternas vardag ser ut.

– Vi känner att vi glider ifrån varandra: Vad vi producenter tycker är bra och vad konsumenterna tycker är bra. Vi känner att konsumenten har ett krav, det är billig mat. Så har det varit under många år och då har vi försökt svara upp mot det. Då har det den här konsekvensen att man måste köra ihop höns i stora grupper, säger Axel Lagerfelt.

En rapport från Jordbruksverket 2017 visar att en vanlig svensk konsument lägger 13 procent av sin lön på mat, jämfört med 18 procent på 1970-talet. Konsumentens krav på billig mat gör att producenterna får hitta metoder som gör att det går att producera till en billig peng.

Hos Jeanette och Hans Blackert i Skänninge finns mellan 5 000–6 000 grisar. Suggorna får gå på djupströbäddar, men kultingarna lever i små boxar med lite sågspån på golvet och möjligtvis lite halm, tills de är stora nog att slaktas.

– Visst, man kan uppleva att det är trångt, men jag kan inte säga att grisarna hade mått bättre om de hade haft mer yta. Jag tycker grisarna ser ut att ha det rätt så bra, de är fina i pälsen, de har knorr på svansen, det är sådant vi tittar på för att se om ett djur mår bra, säger Jeanette Blackert och tittar på en grupp grisar i en av boxarna.

Hon är ordförande för Sveriges grisbönder i Östergötland och när vi pratar om djurens behov vill hon gärna jämföra med hur svenska grisar har det jämfört med grisar i andra länder.

– Grisar i Sverige har mer yta att röra sig på och vi har helt golv i boxarna. Det enda vi inte kan tillgodose är bökbehovet, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om