Det är påsk. Men vad är påsk?
Sill, ägg, godis, Janssons frestelse och kanske lite Jesus?
Det är onekligen en märklig mix av traditioner som kommit att prägla påsken. Självklart är det först och främst en religiös högtid, men i vårt land är det väl knappast så att de stora massorna vallfärdar till kyrkan under denna långa helg. Julen får fler icke regelbundna kyrkbesökare att bege sig till Guds hus, för julkonsetter, julottor och midnattsmässor. Och visst, Jesu födelse är kanske lite mer greppbar än den dramatiska berättelse som är utgångspunkten för påsken, med både död och uppståndelse under loppet av några dagar. Dessutom har ju påsken inte alls samma musiakliska utbud som julen.
Vi behöver inte gå långt tillbaks för att minnas en tid då påsken satte ett djupare avtryck i tillvaron och, så att säga, ”märktes mer”. Under min uppväxt på 70-talet så var långfredagen fortfarande en dag då samhället stannade upp. Det var endast stillsam musik på radion, affärerna var stängda, på tv visades mastodontfilmer om Jesus istället för ”Let’s dance” och annan glättig underhållning. Inte ens den vanliga fredagsdeckaren fick vi se.
Oj, vad tråkigt det var för en kille i tioårsåldern.
Nu kan jag faktiskt sakna den där ”långfredagskänslan”, när man låg och bläddrade i sina nötta serietidningar och gäspade. Och kanske skulle den klassiska långfredagen behövas i dag, med tanke på det det ständiga brus vi lever i, uppkopplade men alltför sällan avkopplade och med kalendern full av aktiviteter. Det är nyttigt att ha tråkigt ibland.
Som sagt, påsken är annars ett brokigt hopkok av traditioner, som ibland bottnar i en mix av gammal folktro och religion. Under bondesamhället gick människor runt och var småskraja under påskhelgen, eftersom man trodde att mörka krafter var i rörelse och att det pågick en kamp mellan det goda och det ond. Det var en högtid för häxorna. Det fanns mycket vidskepelse kopplat till påsk. Som att det djur man först såg på påskdagens morgon skulle komma att prägla en själv under det kommande året. Om man såg en häst, blev man stark, om man såg en katt blev man lat. Det fanns också sätt att påverka sin egen situation. Om man tvättade ansiktet med vatten från en bäck före en kråka hunnit kraxa på påskdagens morgon, så skulle man bli pigg och vara skyddad från solen. Kanske kan vara ett sätt att slippa dyra solkrämer?
Nuförtiden är det utan tvekan ägg som är starkast förknippat med påsken. Både riktiga och sådana med godis i. Och även om vi kanske inte funderar på det när vi (enligt statistiken) klämmer i oss våra fyra ägg så finns det ju faktiskt en religiös koppling där också. De symboliserar pånyttfödelse.
Glad påsk!