Farmor hade en inneboende som vi kallade Lennte. Han var så lik Åsa-Nisse och hittade på finurliga lösningar på olika problem. Den som ändå hade det i blodet. Visst kan jag slå i en spik och klura ut en del saker men han var verkligen en mästare på det. Smarta lösningar på saker de till exempel hade med sig ut på fisketurer med båten.
Väldigt bra saker som de hade i trädgården fixade han också till. Bland annat grävde han en grop i gräsmattan som han klädde med frigolit och som de förvarade rotfrukter i och till den gjorde han ett lock som höll minusgraderna borta. Han gjorde även en liknande låda att ha på altanen som funkade som ett extra kylskåp på vintern, kallt men inte frysgrader. Han gjorde en utedusch i sitt föräldrahem, ett litet fint hus straxt utanför Strängnäs med el men utan vatten. Slangen var lång så att så mycket vatten som möjligt blev solvarmt, det blev en skön och härlig utedusch bakom huset. Vattnet kom från Mälaren och kom upp till duschen av en eldriven pump som fanns nere i ladugården.
Att få besöka Lenntes verkstad nere i farmors källare när man var liten, var som att komma in i en alldeles egen värld. Det fanns väldigt många småprylar att titta på.
Min svåger Urban har massor av idéer som han förverkligar ute vid deras torp straxt utanför Horn. Där finns varken el eller vatten men det löser han på sitt eget vis. Han har bland annat fixat lampor som drivs av ett mc-batteri. Så nu finns lampor i taken i rummen, köket och skafferiet. Även om skenet från ett ljus också kan vara mysigt. Han bygger också egna grillar, en grill gjorde han av däckfälgar. Urban har även gjort en pumpanordning från gårdsbrunnen så att de slipper bära vatten den biten upp till torpet, den drivs av en bensinmotor. Håller tummen för att han kan uppfinna något på dasset så jag törs gå dit. Jag och dass har inget bra förhållande.
På nätet går det att få tips om det mesta. Allt i från vardagspyssel till avancerade föremål av väldigt många olika slag. Det är ingen idé att jag ens försöker mig på att testa. När jag är färdig finns sällan någon större likhet mellan mitt alster och deras. Jag brukar säga att jag inte ens kan klippa rakt efter ett streck. Jo, det finns faktiskt en viss sanning i det. Så någon kvinnlig Ernst kommer jag aldrig bli. Fast det förstås, jag kan ju så mycket annat. Det får duga så.