24 november - en månad kvar till julafton. Och även i år spås julhandeln slås rekord, samtidigt som vi i veckan fick veta årets julklapp är det återvunna plagget. Klok tanke, för slit och släng-mentaliteten kan ju inte fortsätta hur länge som helst. Dock tror jag att många fortfarande tvekar inför att köpa begagnade kläder i present, även om second hand hela tiden växer i popularitet.
Själv sätter jag nog mat och dryck främst när det gäller jul. Inom detta område är jag konservativ. Vill inte ha alltför mycket nymodigheter på julbordet och tycker att det är viktigt att bevara de klassiska smakerna. Sill med märkliga exotiska kryddor, nej tack.
Det kanske mest centrala på julbordet för min egen del är Janssons frestelse. Den måste vara bra – ha den där perfekta perfekta balansen, med lagom mycket sälta, samtidigt len och krämig. När jag är ute och äter julbord kan kvaliteten på frestelsen vara helt avgörande för det totala omdömet.
Det kommer konstant olika undersökningar som vi inom media går igång på i olika utsträckning. Häromdagen droppade det in ett pressmeddelande om den julmat som är minst populär. Denna bottenlista toppas av grisfötter och kalvtunga. Inte så överraskande, kanske. Vet inte hur ofta man hittar dessa rätter på dagens julbord - och hur många som ens smakat.
Däremot framgår av samma enkät, med över 4000 svarande, att nästan häften, 46 procent, helst skippar dopp i grytan. Intressant. Dopp i grytan delar alltså det svenska folket! Själv har jag svårt för det. Jag förstår tanken att man förr i tiden doppade torra brödskivor i skinkspadet för att de skulle bli lite mer lättuggade, men nuförtiden – när man har tillgång till frys – så ska det väl inte vara något problem att hålla brödet fräscht?
Vilka är era favoriter på julbordet?
Om jag får välja fyra rätter, utöver Janssons festelse, så får det bli: Stekt inlagd strömming, revben, rödbetssallad, ägghalvor med majonnäs och räkor.
Oj, nu blev jag hungrig, av någon anledning...
Trevlig helg!