Tygodnik Powszechnys redaktion ryms i en stor gammal lägenhet med gråslitna, knirkande parkettgolv och kakelugnar.
– Det är svårt att tro att vi befinner oss i en del av ärkebiskopens palats, förklarar biträdande chefredaktören Marcin Zyla när vi kliver in i ett rum som inte används så mycket längre och där väggarna pryds med fotografier av påvar, inklusive Franciskus I. Tygodnik Powszechny är ett katolskt veckomagasin, grundat 1945.
– Det var den enda tidningen som skrev sanningen under den Sovjetstyrda kommunistregimen i Polen, säger han.
Oerhört stor betydelse hade Krakows biskop – senare ärkebiskop – Karol Wojtyla som skrev i tidningen.
– Här hänger förstasidan från 1978 när han blev vald till påve Johannes Paulus II, säger Marcin Zyla när vi passerar en smal passage på redaktionen.
Då hade tidningen hundratusentals läsare. Johannes Paulus II var en av de mest inflytelserika personerna när Polen frigjorde sig från kommunismen. Belöningen för Tygodnik Powszechny var ringa.
– Idag har vi konkurrens av flera tidningar och vår upplaga är 16–17 000, men tidningen har behållit sin progressiva hållning och sin katolska identitet.
Marcin Zyla har jobbat på Tygodnik Powszechny i sex år och skriver om utrikespolitik och på senare tid mycket om flyktingkrisen, trots att Polen – med 38 miljoner invånare – bara tar emot några få flyktingar. Ändå blev flyktingkrisen en viktig fråga i höstens val och den förstärkte segermarginalen för det konservativa och nationalistiska partiet Lag och Rättvisa (PiS) när de vann egen majoritet i det polska parlamentet, sejmen.
Radikal kulturjournalist
Nu öppnas redaktionsdörren igen och in träder en försenad Kalina Blazejowska. Hon är vid 28 års ålder tidningens yngsta journalist och skriver för de väl tilltagna kultursidorna samt är ansvarig för sidorna om Kraków.
Hon sätter sig vid bordet, stryker undan sin långa lugg och tar av sig sitt breda silverarmband som hon nästan oupphörligt fingrar på när hon berättar om sig själv och sina åsikter om Polen idag.
Hon hamnade på tidningen efter att ha skrivit en bok.
– Jag skrev en biografi om poeten Halina Poswiatowska som dog bara 32 år gammal. Hon är mest känd för sina kärleksdikter och är en poet som jag läste mycket när jag var ung. Min bok sålde i 15 000 exemplar, säger Kalina Blazejowska.
Kalina Blazejowska har också läst filmvetenskap på Jagellonska universitetet i Kraków och kan tänka sig att i framtiden arbeta med film.
– Kanske söker jag mig till en filmskola, säger hon. Men jag tror att det kommer bli svårare att få stöd som kulturarbetare framöver. I varje fall för mig.
Svårigheterna tillskriver hon en förväntat hårdare politisk styrning av kulturpolitiken från den nya PiS-ledda regeringen. Kalina Blazejowska säger att hon är öppen med sina åsikter och hon beskriver sig politiskt som en ”strong leftist”.
– Jag röstade på det nya vänsterpartiet Razem (Tillsammans), säger hon.
Razem bildades i maj 2015 och fick 4 % av rösterna. Det polska parlamentet, sejmen, har en 5 %-spärr så Razem kom i likhet med det andra vänsterpartiet SLD inte in.
– Men vid 3% får alla partier rätt till statligt stöd. Många i min generation misstror de etablerade partierna, PiS och Medborgarplattformen (PO) för att de inte satsar på de fattiga. SLD har kopplingar till kommunistpartiet från Sovjettiden.
Kalinas misstroende är kompakt. PiS vann sin egen majoritet bland annat genom löften om sänkt pensionsålder och barnbidrag på 500 zloty (cirka 1 600 svenska kronor) i månaden.
– Jag kan inte se något förnuftigt i att stödja miljonärer, säger hon.
Inte heller den nya oppositionsrörelsen KOD (Kommittén för försvar av demokratin), som demonstrerar på gatorna mot den nya regeringens åtgärder mot konstitutionsdomstolen, är något för Kalina Blazejowska.
– Jag kan inte identifiera mig med dem. Det är bara gamla tanter i 40-50-årsåldern som går omkring med stora märken på sina kappor, säger hon och ler förtjust åt sin iakttagelse som inte är helt gripen ur luften.
– Nej, de yngre går åt vänster men de som är ännu yngre, kring tjugo, går åt höger.
Det förklarar delvis framgångarna för ett annat nytt parti, Kukiz 15. Det är ett högerpopulistiskt parti centrerat kring rockmusikern Pawel Kukiz. Hans parti fick nästan 9 % i valet och är därmed Polens tredje största. I valet samarbetade Kukiz 15 med den högerextrema Nationella rörelsen som på det sättet fick fem av deras 40 platser i parlamentet.
– Alla förstår inte hur allvarligt det politiska läget är. Här på Tygodnik Powszechnys redaktion är vi pluralistiska. Vi har olika åsikter och här finns de som röstade på PiS, säger Kalina Blazejowska.
Tveksam till oppositionen
Marcin Zyla är inte heller för KOD.
– De är på nedgång, säger han och jämför med Ungern och Viktor Orbáns regering och dess förslag om strikta medielagar. I Budapest var det också protester i början men de dog ut.
– Vi påverkas inte av den nya regeringens förslag om ökad kontroll av medierna, för vi är en privatägd tidning.
Han anser också att det är ett misstag av KOD att ge sitt odelade stöd till Lech Walesa i den pågående så kallade Bolek-affären. Nya, obestyrkta uppgifter om att han skulle ha varit informatör åt den kommunistiska regimen på 70-talet under täcknamnet Bolek har kommit fram. Marcin Zyla pekar på Tygodnik Powszechnys omslag och översätter texten vid Walesas porträtt.
– Hans liv större än dokumenten, översätter han vilket får betraktas som en reserverat positiv hållning till Walesa.
Själv har han sina betänkligheter.
– Walesa har många mörka sidor också, säger han.
Ett nytt vänsterparti
Bara ett par kvarter från redaktionen träffar vi Martin Irzyk.
– Jag gick på KOD:s första demonstration här men jag kände mig inte bekväm, säger han.
Han är 31 år och arbetar som IT-tekniker, men han är aktiv i Razem och sitter i partistyrelsen.
Han har bott i Kraków i 13 år men kommer från byn Dobrezechow med 1 500 invånare i Nedre Karpaterna som ligger i Polens sydöstra hörn med gränser mot Ukraina och Slovakien.
-– Vi var fattiga men jag var bra i skolan. Jag var den förste i min familj som fick läsa på universitet.
Martin Irzyk ställde upp som första namn för Razem i sin region i höstens val men var chanslös. Regionen är det segrande PiS starkaste fäste där de fick omkring 60 % av rösterna.
– PiS har gjort ett starkt jobb de sista åren genom att strategiskt stärka banden till den katolska kyrkan i Polen.
Razem vill istället stärka banden till arbetarna, införa ett progressivt skattesystem, satsa på bostäder och sjukvård för de sämst ställda, göra aborter praktiskt möjligt även för kvinnor med låg inkomst och vill subventionera preventivmedel för att ta några exempel ur det partiprogram som Martin Irzyk ger mig.
– Polen är uppdelat i ett A- och ett B-land, säger han och ritar en skiss där östra Polen, med undantag för Kraków, tillhör B-Polen. KOD är för mycket av den gamla liberal-konservativa regeringen som inte gjorde tillräckligt för att utjämna skillnaderna, säger Martin Irzyk som trots allt är optimistisk inför framtiden precis som unga, välskolade politiker brukar vara.