– Carl G Nilsson har rätt till femtio procent, det stämmer att det var inte signalkräftan som från början spred kräftpesten. Gjort är gjort. Vad vi gör i framtiden är mer intressant, tycker Lennart Edsman.
Sverige har nu 18 månader på sig att tolka och tackla genomförandet av EU-förordningen av invasiva arter.
– Steget ett är att signalkräftan aldrig kommer kunna utrotas. I Sverige har vi redan infört restriktioner för signalkräftan. Nya utsättningar är det i princip totalstopp för sedan 1994. Vi har också importstopp sedan 2003.
Vad kan man mer göra för att värna om flodkräftan?
– Det man vet är att signalkräftan bär på kräftpest och på så sätt smittar flodkräftan. Flodkräftan har noll motståndskraft mot kräftpest, säger han.
– Man ska se till att fiska signalkräftorna, koka dem, och äta upp dem. Inte kasta i en hink med levande signalkräftor i våra sjöar och vattendrag. I norra delen av Sverige ynglar de ändå inte av sig, säger han.
Också drabbad
Han berättar att signalkräftans enorma förträfflighet har visat sig vara felaktig.
Den är också drabbad av sjukdomar och har i en hel del sjöar försvunnit helt, där det tidigare funnits rikligt med signalkräftor.
Vad beror det på ?
– Även signalkräftan kan drabbas av kräftpest om den stressas, exempelvis. Vi har tittat på 44 sjöar. När vi undersökt de sjöar där signalkräftan dött ut, har en gemensam faktor kunnat klarläggas, de sjöarna har något högre temperatur än andra.
Stjärten fräts bort
Han berättar att kräftpesten och en annan svampsjukdom gör att signalkräftshonans simben under stjärten kan frätas bort. Då kan inte romkornen fästa ordentligt.
–Inga förstärkningsutsättningar i kollapsade signalkräftbestånd har vad jag vet, gett något som helst resultat, kräftbeståndet har inte blivit bättre. Så ett utsättningsstopp drabbar ingen, säger Lennart Edsman.
Signalkräftan klara heller inte att reproducera sig när vintrarna blir för långa.
Viktig inkomst
1998 tog yrkesfiskarna upp 1,5 ton kräftor ur Vättern. 2008 fångade man 145 ton.
– Det beror inte på att kräftorna ökat i antal, utan att yrkesfiskarna lägger i hundratals fler burar. 95 procent av Vätterns yrkesfiskares intäkter kommer från kräftor, berättar Lennart Edsman.
– Svenskarna äter framförallt kräftor köpta i affären, som är importerade från Kina, Spanien, Turkiet, Iran och USA. Av dessa äter vi cirka 3–4,5 miljoner kilo per år. Så kräftskivan lever kvar oavsett, säger Lennart Edsman.