Då körde jag Correns gamla distributionsbil, en bränsleslukande Volvo 245, och kom näst sist i tävlingen, före en Jaguar XJS som drog 1,95 liter milen.
Nu sitter jag i en ny Renault Megane, en av redaktionsbilarna, och funderar på gamla råd och nya körstilar som börjar anammas i så kallad Ecodriving.
Redan vid tankningen stänger jag av klimatanläggningen. Den här komforten ökar bränsleförbrukningen (med upp till fem procent, enligt experter). Det är också viktigt att ha stängda sidofönster under snålkörningen, för att inte tala om rätt däcktryck på bilen.
Det är inte så enkelt att köra lugnt och sansat och samtidigt hålla trafikrytmen märker jag på Åtvidabergsvägen. Jag blir omkörd av flera bilar, och en långtradare som dyker upp bakom mig jagar upp farten, trots att mätaren i bilen pendlar runt vägens skylthastighet.
Det kan vara stressigt att köra snålt. På väg 134 mellan Åtvidaberg och Kisa, en 70-väg, lättar jag på gasfoten utan att förlora för mycket fart. Jag glider fram i landskapet, och ett rådjur som står vid sidan av vägen tittar förundrat på mig innan det blixtsnabbt hoppar in i skogen. Bilister som kör mjukt och tyst är nog ovanligt här, funderar jag.
Första stoppet blir i den nya rondellen i Kisa. Jag tvingas släppa fram bilar som kommer från Vimmerbyhållet, och förlorar tempo. Jag tittar på bränslemätaren, som "tappat" ett streck efter drygt 8 mil. Illavarslande.
När jag växlar upp efter rondellen hoppar jag över tvåans och fyrans växel för att snabbt få upp farten och nå högsta växeln. Det är ett råd som jag fick av en forskare på VTI för 20 år sedan när det här med bränsleekonomi började diskuteras på allvar. En undersökning som gjorts visade att man kan spara åtskilliga bränsledroppar på 1-3-5-växling.
På väg till Österbymo börjar gasfoten domna. Det är kämpigt att köra som om det ligger ett ägg på pedalen. Jag börjar längta efter en farthållare för ledigare benföring, men då kommer den efterlängtade nedförsbacken som ger en paus i kroppsarbetet.
Inbromsningar ska man akta sig för. Och liftare. Att ha onödig tung last i bilen ökar bränsleförbrukningen. På motorvägen till Ödeshög kontrollerar jag att farten inte överstiger 110 kilometer i timmen och att varvtalet håller sig under 3 000. Men i Ödeshög och ut på riksväg 50 är det svårt att hålla jämn och låg fart. Det här med att planera sin körning och bland annat undvika trafikköer är inte så enkelt som det kanske låter. Det lönar sig annars att använda hög växel (5:an) ända ner i farter runt 50 km/tim. Att dra sig fram på lågt motorvarv är snålmodellen.
Det svåraste körningsmomentet var ändå på vägen mellan Omberg och Vadstena, med varierande skylthastigheter på 50, 70 och 90. Att köra mjukt på en kort vägsträcka med olika hastighetsgränser, med polisens fartkameror vid vägkanten, är en nervpress. Men jag blev inte fotograferad den här gången heller.