Reklamutdelning är ett av de vanligaste helgjobben för svenska ungdomar. Svensk direkt-reklam, SDR, kallar sig själva för Sveriges största ungdomsarbetsgivare, med omkring 10 000 utdelare anställda.
Svensk direktreklam i Linköping har 225 anställda utdelare. Även om de flesta utdelarna är ungdomar så varierar åldern på dem från 13 år upp till 75 år.
Astrid Johansson är 15 år och delar ut reklam i Linköping. Hon började med att hjälpa sin storasyster och har sedan ett par år tagit över distriktet själv.
-- Hur mycket pengar det blir varierar mycket. Bäst är det veckorna före jul, säger hon.
Att sortera reklamen är egentligen det mest tidsödande. Men ute på rundan händer det att hon hälsar på kompisar och syskon som bor längs rundan. Tidspressen är nämligen borta.
-- När vi delade ut Corren Söndag skulle vi vara klara före klockan elva. Nu får vi dela ut reklamen när vi vill, bara den är ute på måndagen.
Betalningen är beroende på hur mycket reklam som ska delas ut. Någonstans mellan 500 och 1 200 kronor i månaden brukar en reklamutdelare tjäna.
Ett normalstort distrikt består av 350 hushåll. Antalet hushåll kan vara fler eller färre beroende på om distriktet är på landsbygden, ett villaområde eller hyreshusområde.
Det kräver självdisciplin att ge sig ut blåsiga vinter- och höst-dagar. Någon hundralapp i ersättning är inte tillräcklig tröst för alla. Men Anders Karlsson, distributionsansvarig på SDR i Linköping, säger att de flesta ungdomar är väldigt duktiga och plikttrogna.
-- Många jobbar hos oss i ett år för att spara ihop till en språk-resa eller så. Andra prövar bara en gång, medan andra jobbar i flera år.
Den som fuskar med utdelandet riskerar att bli avslöjad. SDR i Linköping har 600 frivilliga kontrollanter som är noga med att de får reklamen. Kontrollanterna är oavlönade, men kan få någon trisslott som tack för att de ställer upp. Svensk direkt- reklam lyder under ett så kallat kollektivavtal med Transport-arbetarförbundet. Avtalet gäller formellt för dem över 16 år, men reglerna och lönen är desamma även för dem under 16 år. Det innebär bland annat att reklamutdelarna har olycksfallsförsäkring under arbetstid.
Det finns många sätt att tjäna extrapengar på. Inte minst under sommarloven går det att få riktigt roliga och bra avlönade arbeten. Men det gäller att vara försiktig. Fackförbundet LO har en del råd som du kan tänka på om du funderar på att söka extra- eller sommarjobb.
Svartjobb innebär att den som anställer dig inte talar om det för några myndigheter. Det betyder att arbetsgivaren inte behöver betala arbetsgivaravgifter för dig. Du slipper att betala skatt.
Det kan förstås låta bra, men är olagligt och farligt. Först och främst har din arbetsgivare visat att han inte bryr sig om lagar och regler, och att han dessutom är beredd att dra in dig i olaglig- heterna.
Blir du sjuk får du ingen ersättning. Skadas du på jobbet är du oförsäkrad. Du får ingen semesterersättning. (Alla som har en laglig anställning har rätt till semesterersättning, vilket kan bli flera tusenlappar om man jobbar en hel sommar).
Provjobb
Det händer att arbetsgivare erbjuder provjobb under några dagar utan betalning. LO menar att provjobb är okej, under en förutsättning: du ska ha betalt.
Skatt
Det är inte säkert att du behöver betala skatt. I år får man tjäna 11 199 kronor om året innan inkomsten måste beskattas. Tjänar du mer så får du betala skatt och deklarera din in-komst.
Barnpassning och gräsklippning
Du får faktiskt tjäna pengar utan att du måste betala skatt och din "arbetsgivare" arbets- givaravgifter.
Tjänar du mindre än 1 000 kronor om året på att hjälpa din granne med att klippa gräset eller passa barnen, så behöver ingen av er betala avgifter eller skatt.
Tjänar du mellan 1 000 och 9 999 kronor måste din arbetsgivare lämna en kontrolluppgift till skattemyndigheten. Då är du skyldig att betala arbetsgivaravgiften, om du inte kommit överens med din arbetsgivare att han ska göra det. Arbetsgivaravgiften är på nästan 28 procent.
Vad ska jag ha betalt?
Fråga om din arbetsgivare har kollektivavtal. Då har facket och din arbetsgivare kommit överens om vilken betalning som gäller.
Hur gammal måste jag vara för att arbeta?
Den som är under 13 år får ta enklare jobb med kort arbetstid. Det kan gälla till exempel bärplockning eller enklare städning. Du måste ha ett intyg från en förälder att du får arbeta.
Under skolloven får du arbeta i högst sju timmar om dagen och 35 timmar i veckan. Arbetstiden får börja tidigast klockan 06.00 och sluta senast klockan 20.00. Det ska vara minst 14 timmars paus mellan arbetspassen.
Under det år som du fyller 13 får du ta enklare arbeten inom till exempel industrin och handeln. 13 år är den gräns som gäller för att dela ut reklam. Du får jobba i butik och stå i kassan, men inte arbeta ensam och ha ansvar för kassan. En förälder måste godkänna att du arbetar.
Arbetstidsreglerna är desamma som för den under 13 år. Den som är 15 år och har lov från skolan får dock arbeta 8 timmar om dagen eller 40 timmar i veckan.
När du fyllt 16 år får du ta de flesta jobb. Du får dock inte arbeta med farliga kemikalier, med tyngre lyft eller med maskiner som innebär stor skaderisk. Du får inte arbeta för klockan 06.00 eller efter klockan 07.00. Minst 12 timmars paus mellan arbetspassen.