Räknar vi ihop Allianspartiernas röster i Corren/Demoskops telefonintervjuer så landar vi på 45,9 procent. Det rödgröna blocket har samlat ihop 46,5 procent Avståndet mellan blocken ligger inom felmarginalen. Första frågan som infinner sig: Får Sverigedemokraterna nu sin efterlängtade vågmästarroll?
2010 fick Moderaterna drygt 30 procent av rösterna. Nu backar M med två procent. Men jämfört med magplasket i EU-valet i maj så är tillbakagången obetydlig. Paul Lindvalls (M) agerande i samband med den inställda konserten med hiphopparna Kartellen var klåfingrigt men hans väljare verkar inte ha påverkats.
De nya moderaterna känns ofta mansdominerat och kaxigt. Vi är mitt uppe i en valrörelse där feminism och jämställdhet debatteras som aldrig förr. I den terrängen har M svårt att hitta rätt.
Feministiskt Initiativ trivs desto bättre där. I maj var FI partiet på allas läppar. Med Gudrun Schyman i spetsen fokuserade partiet på symbolladdade frågor på riksnivå. Men FI saknar trovärdighet på det lokala planet. Det vore inte precis första gången som partier blossar upp i ett enstaka EU-val och sedan försvinner igen. Se bara på Junilistans uppgång och fall.
I parlamentsvalet till EU hade Sverigedemokraterna medvind och slutade på 7,95 procent av rösterna. I vår mätning når SD ”bara” upp till 4,9 procent. SD:s paroll ”Linköping ska byggas med trygghet och tradition” har inte nått ut. Gissningsvis återspeglar siffrorna att SD har oerfarna kommunala företrädare i Linköping. Givet de politiska vindarna tyder det på att SD har misslyckats i Linköping och att partiet är enormt beroende av partiledaren Jimmie Åkesson.
Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ligger där de brukar ligga. Centerpartiets kommunalråd Muharrem Demirok brukar hävda att Linköping är en av Sveriges mest ambitiösa klimatstäder. Lite konstigt att (C) då bara når upp till hälften av Miljöpartiets siffror. Kom igen Demirok, vad gör ni för fel?
MP har guldläge. Detta samhälls- och tillväxtkritiska parti får snart troligen både sitta i regeringen och vara med och styra många svenska kommuner. Det blir intressant att se om gruppledaren Nils Hillerbrand är mogen att axla ansvaret som ett tungt kommunalråd.
MP fick 17,35 procent i parlamentsvalet och nu 13,5 procent i Correns väljarbarometer. Därmed är MP Linköpings tredje största parti. Varför? Jo, jag tror att Linköpingsborna vill ha en vassare miljöpolitik. Men klarar MP av att gå före här och etablera sig som en progressiv kraft?
Förlorare i dessa mätningar är de stora partierna M och S. 28,0 procent av rösterna är inga siffror som får S-ledaren Lena Micko att sova lugnt på natten. Socialdemokraterna är välorganiserade, gör dagligen utspel och har genomfört över 5 000 dörrknackningar. Det imponerar. Ändå är det något som fattas. Kanske självförtroende, eller en skarpare vision om vad politiken kan åstadkomma?
Många röstberättigade väntar in i det sista med att bestämma sig. Så även i vår undersökning, där cirka var fjärde röstberättigad svarar ”vet ej vilket parti”, eller helt enkelt avstår från att svara. Vilket ger ett visst hopp åt de Linköpingspartier, som knappast är nöjda med dagens siffror.