Sex män har dagen på sig att installera sig i det gamla avlagda sjukhemmet, högt uppe i Kolmårdenskogen.
Det ligger vackert, i en solig björkrik glänta bland omgivande tallar. Så småninghom ska det vitputsade byggnadskomplexet ha en stadig beläggning på runt 150 intagna. Alla kommer att vara män, dömda för allehanda brott.
Normalt tas en nyanländ fånge omhand i anstaltens centralvakt.
I Kolmården finns ingen sådan. Anmälan sker i en reception, där kanslipersonalen tar emot. Incheckningshandlingarna består av id-handlingar samt medhavd dom. Plats är förbokad, av Frivårdsmyndigheten. Rumsplacering avgörs efter prövning på plats, vanligast är boende två och två. Tv finns på rummet, liksom telefon.
Anstalten Kolmården är en öppen anstalt. Men annorlunda mot andra öppna anstalter.
-- De intagna kommer att få ta större eget ansvar här, förklarar en av projektledarna, myndighetsjurist Susanne Hagström Rosenqvist.
Projekt Kolmården är ett helt nytt koncept, säger hon. Och det unika med satsningen framhålls också i Kriminalvårdsstyrelsens beslut. Det handlar om ekonomi, om ett nytt arbetssätt för personalen och om en tydligare inriktning på förberedelser inför livet efter anstalten.
Billigt blir det genom att de intagna själva arbetar för anstaltens dagliga drift. Men också genom att personalstyrkan, på 39 personer, är nedbantad mot normalt. Vårddygnskostnaden ska vara max 800 kronor per dygn, mot normala 1 500 kronor för en motsvarande anläggning av traditionellt snitt.
-- Vi är färre, men vi är också organiserade på ett mycket effektivare sätt, förklarar blivande anstaltschef, tillika projekt- ledare, Lars Widholm.
Tanken är att passa på att dra nytta av den aktivering som de intagna ändå behöver, för att bidra till deras återanpassning till ett normalt liv. En annan tanke är att skaffa personalen bättre koll, genom att de umgås på ett närmare sätt med fångarna.
-- Det blir lättare att känna av stämningar och eventuell oro i grupperna då, säger Lars Widholm.
Alla intagna delas in i olika grupper; i matlag, i fastighetsrenoveringsgruppen, utomhusarbetarna, tvättarna etc. Personal och intagna arbetar tillsammans, och i personalen finns anställda snickare, konstnärer, musiker och andra.
När personalen rekryterats så har man sett till att hitta folk med hantverksutbildning eller uttalade fritidsintressen. Hälften av personalstyrkan är rekryterad inifrån kriminalvården, hälften kommer "utifrån". Till anstalten är också knutet flera frivilligorganisationer, som upplåts lokaler i byggnaderna.
-- Det är en tanke detta med hjälp till självhjälp. Vi försöker normalisera förhållandet till övriga samhället så mycket som möjligt.
Tv och telefon på rummet, varför då?
-- Det är billigare och säkrare att vi håller med tv än att de intagna får ta med sig en egen som vi måste skruva isär för att kolla upp. Telefonen har med frigivningsplaneringen att göra, säger Lars Widholm.
Frigivningsplanering?
-- Ja, den intagne kommer själv att få sköta planeringen för vad som ska hända efter frigivningen, med viss hjälp förstås.
Som en del av "normaliseringsprocessen" förutsätts den intagne även att sköta sjukanmälan och vårdcentralsbesök på den närbelägna Kolmårens vårdcentral. Även detta individuellt, per telefon.
Stickprovsmässiga kontroller kommer att ske av telefonsamtal, i enlighet med gällande säkerhetsbestämmelser för öppna anstalter.
Några galler finns inte för fönstren, de intagna får röra sig fritt och nattetid låses bara flyglarna där vardera 25 intagna har nattkvarter.
Undantaget är de 10 platser av häkteskaraktär, som är förbehållet extra stökiga fångar eller fångar som väntar på omplacering. Nattetid består personalen av två personer. Anstaltschef Lars Widholm tror att detta räcker.
-- Det är klart att vi kan ju aldrig garantera att ingenting händer, men jag tror med det här konceptet att vi skapat förutsättningar för en lugn miljö.
Anstalten Kolmården kommer att arbeta enligt nuvarande koncept under en försöksperiod på fem år. Därefter ska det utvärderas.
En annan sak som den nya anstalten blir först med är att testa den elektroniska övervakningsutrustning som är tänkt att finnas på samtliga landets fängelser så småningom; de intagna kommer att utrustas med elektroniska givare som larmar om någon lämnar området eller tar av sig utrustningen. Den nya anstalten har kritiserats, bland annat från politiskt håll, för att vara "lyxbetonad". Något som Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Lena Häll Eriksson vänder sig emot:
-- Jag har väldigt svårt att förstå hur Sveriges billigaste anstalt skulle kunna vara en lyxanstalt.
Hur öppen kan en anstalt bli?
-- En öppen anstalt kan vara väldigt öppen. Det här är ju sista steget ut mot samhället och då är det viktigt att det blir så likt samhället som möjligt.