Vem är egentligen betjänt av pendeltåg och därmed kortare restid mellan Motala och Linköping?
Knappast de boende på Motalas landsbygd. Här är expressbusslinjer det enda fungerande pendlingsalternativet.
Frågan pendeltåg kontra expressbuss ägnades debattutrymme när Motala kommuns företrädare mötte landsbygdsbor i Klockrike. Den övergripande frågan gällde annars vad landsbygden, här representerad av flera byalag och hembygdsföreningar, har för synpunkter på kommunens förslag till ny översiktsplan (ÖP).
De framtida kommunikationerna är ett inslag i planen. Men kommunalrådet Johan Anderssons (s) glada tillkännagivande att pendeltåget Motala-Linköping startar 2009 och att restiden kortas till 35 minuter mellan orterna, möttes inte av någon större entusiasm i Klockrike bygdegård.
Till saken hör att landstinget därmed både ska bekosta pendeltåg och expressbussar. Och de senare har man redan börjat nagga i kanten av kostnadsskäl.
-- För oss är pendeltåget inget alternativ. Ska vi först ta oss till Motala, sedan ta tåget till Resecentrum i Linköping och sedan buss igen till arbetsplatsen? Det kommer att ta betydligt längre tid än med en expressbuss som går direkt till bland annat US, argumenterade Klockrikebon Lena Berglert.
Försämrade expressförbindelser skulle drabba många norr och söder om Boren och Johan Andersson fick tillstå att all kollektivtrafik måste ses över när pendeltåget kommer:
Sten Westberg från Fågelsta vill å andra sidan att pendeltåget kommer de landsbygdsbor till del som bor utmed järnvägsspåret. Han rekommenderade kommunen att begära stopp på orter som Fågelsta och Godegård.
-- Det är dyrt att investeringar i perronger, men möjligheter till enklare lösningar får inte byggas bort från början, svarade Johan Andersson.
För övrigt präglades samrådsmötet av den klassiska motsättningen stad--landsbygd. Men det var mer av resonemang än direkt munhuggning. Stadsbyggnadschef Barbro Eklund stack inte under stol med att ÖP-förslaget syftar till att flytta fram stadens positioner.
-- Men det behöver inte innebära en motsättning. Att det "går bra" för staden är samtidigt en direkt förutsättning för att det också ska gå bra överallt, menade hon.
Många ansåg att kommunen talar med kluven tunga vad gäller den nu mera liberala inställningen till byggande på landsbygden. Men när det väl kommer till bygglovsprövning kan den sökande möta en annan inställning.
Sten Westberg höll heller inte med Johan Andersson när denne menade att det bara är "marknaden" som kan skaffa jobb till landsbygden:
-- Kommunen är ju själv arbetsgivare och kan således styra var jobben hamnar. Det går att flytta ut kommunal service på landet. Det går att ha mer äldrevård här och kanske är det dags för stadsbarn att skjutsas ut till skolor på landet.
Men Motala kommun fick också en del beröm -- för stödet i butiksärenden, för viljan att rabattera tomtpriser i glesbygd och för att man tog till sig opinionens förslag inför den hotande nedläggningen av Klockrike skola.
I det sistnämna fallet höjdes dock ett varnande finger. Blir inte förskolan, nu med 30 barn, väl liten för att senare kunna utgöra ett tillräckligt elevunderlag för skolan? Är det en smygnedläggning på gång?
-- Det finns inga sådana baktankar. Men den här aspekten ska jag ta upp med mina tjänstemän, lovade bildningsnämndens ordförande Susanne Järnefjord (s).