Nu har hon varit det i 1,5 år och 45-åriga Katarina Sjölander, Kia kallad, är tacksam.
-- Jag har fått en chans att läka i lugn och ro.
Kias mål är och har varit under hela hennes sjukdomsperiod att gå tillbaka till jobbet som hon älskar; som informatör på Tekniska verken i Linköping.
Kias elände började för sex år sedan när hon en kväll lyfte sin sovande 6-åriga dotter från soffan till sängen och det plötsligt small till i ryggen. Hon hade fått diskbråck.
-- Jag som var så vältränad.
Kia blev inte bra efter en operation, ej heller efter två operationer. Innan den tredje operationen gick hon och hade "djävulusiskt" ont i ett år. Hon kunde varken sitta eller stå, och för att komma från hemmet i Klockrike till sjukgymnasten i stan måste hon beställa bårtaxi. Steloperationen för tre år sedan blev en lättnad. Äntligen var hon kvitt värken.
Då inträffade en ny katastrof. En starkt, traumatisk händelse inträffade i hennes liv, en händelse som ledde till att hon separerade från sin dåvarande sambo.
En tid därefter fick Kia diagnosen posttraumatisk stress. Innan diagnosen ställts fattade Kia inte själv vad det var för fel på henne.
-- Men jag mådde skit. Det kändes som hela jag var inbäddad i gröt. Jag funkade inte, hade minnesluckor och orkade absolut ingenting.
Efter utredning på Mösseberg i Falköping beviljade försäkringskassan Kia sjuk-ersättning (tidigare förtidspension) under två år.
Hon har gått i terapi och är sakta på väg tillbaka. Tiden som sjukpensionär har varit min räddning, säger hon.
Som långtidssjukskriven har man hela tiden en massa måsten; till exempel måste kontakt hållas med försäkringskassa, arbetsgivare och sjukskrivande läkare, förklarar Kia .
-- Man har också höga förväntningar, man vill bli bra snart och när man inte blir det blir man besviken.
Kia tycker att hon kunnat koppla av på ett helt annat sätt som sjukpensionär.
-- Nu är det som det är har jag tänkt. Läkningen har fått ta den tid det tar.
Efter ett och ett halvt års ro och välgörande tystnad i hemmet i Klockrike känner sig Kia Sjölander allt starkare. Hon hoppas kunna börja arbetsträna, kanske redan i höst.