Först var det andra jobb dagtid och hundkurser på kvällarna men sedan 2004 är hundar hans heltidssysselsättning.
– Jag jobbade med motorcyklar, mc-bud. Det var min stora passion. Kanske ett jobb man har när man är lite yngre, det är farligt, man kör fort och man krockar en hel del. Så till slut hände det saker som gjorde att det fick vara nog. Jag la då ner det och köpte hund, vilket jag väntat länge på men hade inte kunnat göra det då motorcyklarna tog hela min tid.
Johan Andersson sitter i sitt kök i Örbäck, Klockrike, dit han flyttade för fyra år sedan. I köket finns också gråhunden Udda som är en av Johans fem egna hundar. När han skaffade sin första hade han ingen aning om samspelet med en hund.
– Hon var jättekrävande för mig, hon ville jaga kaniner, rådjur, allting. Jag ville ju ha henne lös. Så där hade vi en diskussion. Hur ska det här gå? Du kan inte jaga kaninerna och jag vill inte ha ett koppel. Men jag gick ut med henne lös där på Kungsholmen i Stockholm från det att hon var liten. Det blev koppel ibland för jag klarade inte av det helt enkelt.
Johan förklarar att hans drivkraft var att ha sin hund lös. Så han drev saken framåt, blev tvungen att lära sig hundens sätt att kommunicera, blev tvungen att hitta nycklar till hur han kunde bromsa sin hund när hon ville jaga.
– Och hur jag skulle berömma henne på rätt sätt. Mycket blev tokigt men det var en del av lärdomen, berättar Johan och att han tog till sig litteratur och gick kurser på ett ställe på Lidingö.
– Som jag sedan började jobba tillsammans med. Det blev fem år och jag fick min grund där. Efter det startade jag företaget Fria Hundar.
Johan har nu kurser både i Östergötland och i Stockholm.
Vad är det för typ av kurser du har?
– Det handlar om att få en bättre kommunikation. Sitt, ligg, rulla runt - det är ingenting vi gör. Det klarar de flesta av att pula med hemma. Utan det som är grunden är att förstå hur hunden kommunicerar, förstå vad som menas när hunden tittar, fäller fram öronen, höjer på svansen och så vidare. Att lära sig förstå hundens signaler, hur den kommunicerar med oss och även hur man ska svara hunden. Sen så tycker jag att man ska ha en "broms". Som för mig är "nej".
Johan exemplifierar med att om hunden är ute och vill jaga efter något vilt.
– Då skulle jag säga "nej". Även om hon senare i höst får jaga vildsvin. Man ska också ha ett tillåtande; "varsågod", nu får du bada eller vad det nu handlar om. Sedan att man har en bra inkallning och ett "häråt-kommando" så den hänger med åt samma håll. Det och "vänta" och "sakta". Kan hunden de sakerna så är det klart. Så har du en otroligt trevlig hund i vardagen och hunden kan få massor med frihet.
Det här kan alla hundar lära sig?
– Ja, har man köpt en hund som är avlad på senare tid för att vara sällskapshund så går det oftast bra. Har man köpt en utpräglad jakthund kanske man inte kan förvänta sig att gå förbi ett rådjur, för det kan bli för svårt. Framför allt om det är en hund som är gjord för att jaga rådjur. Då har man också gjort det väldigt svårt för sig.
Det gäller alltså att skaffa rätt sorts hund?
– Precis. Det är smart när man köper hund att kika på vad hunden har för ursprungligt användningsområde. Men alla har ju hund på sitt sätt. Men att köpa en hund som kräver mycket mer än vad man kan ge, blir taskigt. För hunden får inte den stimulans den behöver och man själv får dåligt samvete.