Varje gång Klockrikeborna samlas till bygdemöte av något slag är Leif Cronegren där och visar upp sina bilder, till mångas förtjusning. Ibland får han nya bilder att lägga till samlingen.
Nu senast skedde det när Klockrike skola firade 50-årsjubileum och bygdekommittén passade på att ordna hemvändardag.
-- Då fick jag några bilder från när skolan byggdes 1952 av byggmästaren Wallqvists son, berättar Leif Cronegren.
Det är det dokumentära i bilderna som är viktigast för Leif Cronegren.
Det arvet har han fått av sin pappa, brevbärare i Linköping och ivrig hobbyfotograf, som dokumenterat gamla hus i Linköping. Hus som i dag inte finns kvar längre. Sedan har far och son tagit nya bilder på samma platser.
Likadant hoppas Leif Cronegren kunna göra i Klockrike.
-- Då ska det vara i färg förstås.
Att Leif Cronegren började med sin bildsamling är till stor del Lasse Smeds förtjänst. Lars Johnson var smed och drivande kraft i Klockrike fram till 1998. Bildsamlandet var delvis hans idé.
-- Lasse Smed hade egna privata bilder och även mycket kontakter. Han lånade bilder som jag kunde fotografera av och kunde alltid berätta historierna bakom bilderna.
-- Det alltid är bråttom med bilderna, bråttom att bevara minnena åt eftervärlden, säger Leif Cronegren.
Det händer att han får bilder av människor som vet att de ska dö. Sålunda fick han i våras en bild på en gammal lastbil med gengasdrift, den första bil som ingick i Sjöbergs åkeri i Klockrike.
Ibland kan bilderna han erbjudas vara för nya eller för personliga. Det ska vara motiv som betyder något för andra.
Några av bilderna är vykort, inte sällan flygfoton.
-- Flygfotografering började man med så fort man kunde flyga, berättar Leif Cronegren som sysslade med foto redan när han gjorde lumpen, som flyg- och kameramekaniker.
Vi jämför några gamla flygfoton från Klockrike stationsby, den del som ligger nära Fornåsavägen. Här syns tydligt hur samhället utvecklats.
Likadana jämförelser kan man göra med många av bilderna, exempelvis det gamla andelsmejeriet.
Det går att se byggnaden i ursprungsskick på någon bild, med flera tillbyggnader på en annan och slutligen många bilder av förfallet, strax innan huset revs.
Järnvägen har varit ett viktigt motiv, inte minst det sista tåget som gick på smalspåret 1963.
En bild, som brukar väcka många minnen bland äldre Klockrikebor, föreställer de stora högar med sockerbetor som lagrades invid järnvägen under höstarna i väntan på transport in till Linköping.
Tegelbruket finns också några få bilder av. Det revs i mitten av 1970-talet. Allt som återstår nu är namnet, som övergått till daghemmet som heter Bruket.
Men att det en gång i tiden funnits bank i Klockrike har inte satt några spår i Leif Cronegrens bildsamling - än.
Av många hus på bilderna finns idag inte ett enda spår. Det gäller exempelvis affären Lugnet som låg strax söder om kyrkan, eller kvarnen som låg invid bussplan.
Kvarnen brann en kväll i oktober 1975 när Leif Cronegren var på hemväg från sitt dåvarande jobb på Linkopia.
-- Jag hade bara en enkel kamera då, så mina egna bilder blev inte så bra.
En av de finaste bilderna kallar Leif Cronegren för en katt bland hermelinerna, eftersom han inte säkert vet om det hör hemma i hans samling.
Den föreställer en gammal stuga med torvtak med en gubbe utanför. Den påstås komma från Klockrike, men ingen som han visat den för känner igen motivet.
I dag jobbar Leif Cronegren som kopist och fotograf i Fotoateljén i Gamla Linköping.
Var tredje vecka åker han runt och fotograferar nyfödda och deras familjer åt Corren.
-- Spännande och roligt, säger han om det jobbet. Det finns inte en unge jag inte har hållit i.
Han hoppas att det ska fortsätta att droppa in bilder och berättelser från livet i Klockrike, som det en gång var.