Ängshök är en av landets mest hotade rovfågelarter med bara cirka 55 häckande par i landet. De finns framför allt på Öland, men några ängshökar söker sig varje år upp till östgötaslätten mellan Skänninge, Normlösa och Klockrike. I år gäckade de länge det nätverk av ornitologer i länet som håller koll på dem. Till sist spanade Peter Berry, ordförande i Linköpings fågelklubb, in dem vid en åker i Klockrike. Snart kunde han konstatera att här pågick en lyckad häckning med fyra ungar.
Kretsade över åkern
Josefine Hedborg, som sedan ett par år arrenderar stiftsgården Stora Berga i Klockrike tillsammans med sin sambo Marcus Ingemarsson, överraskades av att ängshökar hade ungar i deras rågåker.
– Vi hade sett stora fåglar kretsa över åkern ibland, men hade ingen aning om att de var så starkt hotade och fridlysta. Det är intressant och visar att även en gård med konventionell odling hyser biologisk mångfald, säger hon.
De lovade att inte tröska rågen förrän ungarna kunde flyga och ängshökfamiljen övergett boplatsen.
– Ungarna och föräldraparet lämnade oss i början av augusti så skörden blev inte försenad. Tre vuxna stannade kvar under hösten och cirkulerade runt oss när vi balade halmen på åkern. Det var jätteroligt att se dem så nära oss.
Uppmärksamma
Idén till ängshöksmjöl kom upp när paret på Stora Berga ville ha något speciellt att visa upp på ett arrangemang som Linköpings stift ordnade för sina arrendatorer i höstas. Åkern som ängshökarna häckade på var fyra hektar, men totalt odlade de 20 hektar med råg, vilket gav 140 ton. De valde att ta undan 100 kilo råg, men även 100 kilo vete som maldes vid Kvarntorps kvarn i Väderstad till rågmjöl och rågsikt. Dekalen med en flygande ängshök mot stiftets logga som klistrats på påsarna fick de hjälp med av Amanda Eriksson, 16-årigt kusinbarn till Marcus Ingemarsson. Mjölet fick en strykande åtgång.
– Ängshöksmjölet är ett sätt att marknadsföra gården, men vi ville också uppmärksamma ornitologerna för deras arbete med den här fågeln, säger Josefine Hedborg.
Prisar samarbetet
Nästa år blir det sockerbetor där ängshökarna häckade, men råg ska odlas i närheten. Väljer ängshökarna Stora Berga även nästa år blir det mer ängshöksmjöl, något Peter Berry välkomnar.
– Det är ett mycket roligt initiativ som pekar på hur bra resultatet kan bli när lantbrukare och fågelvänner hjälper varandra i fråga om skyddsvärda arter som ängshök, säger han.
Just nu jagar ängshökarna förmodligen gräshoppor någonstans i afrikanska Sahelbältet. Men i april, maj tar de åter flygvägen till Klockrike.