Arrangörer och besökare var glatt överraskade över det stora intresse som visades för den här tillställningen.
Skolområdet vimlade av folk, stora och små, och det fanns aktiviteter för alla.
Många gick runt och letade förhoppningsfullt efter gamla skolkamrater att känna igen.
Gunnar Gustafsson från Ödeshög hade inga problem med att känna igen sin skolkamrat Janne Jansson från Klockrike, som varit såväl lärare som elev vid Klockrike skola.
-- Jag hade kantor Findahl. Det var en sträng man, men det var ordning och reda, konstaterar Gunnar Gustafsson.
Hans-Erik Johansson från Klockrike minns också sin lärare kantor Findahl.
-- Han höll med vissa, konstaterar han. Och han var bra på att berätta och kunde hålla på en hel dag om han kom igång.
Jättepopulär var den utställning av gamla Klockrikebilder, skolfoton och tidningsurklipp som ordnats i den pyttelilla gymnastiksalen. Där hördes många förtjusta utrop.
Dagens elever, lärare och föräldrar fanns också på plats. Sandra Johansson i sexan berättade att hon har gått i andra skolor men Klockrike är den bästa, tycker hon. Klasskamraten Elin Pedersen instämde.
Runt om i gröngräset satt familjer med picknickkorgar.
-- Det här var jättebra ordnat, sade Monica Gustafsson vars dotter Anna går i fyran.
-- Det här är faktiskt jättekul, sade Karl-Gustav Svadäng från Mjölby. Tillsammans med Inga-Britt Pettersson från Klockrike och Bosse Wiggur från Flistad diskuterar han med skolans nuvarande vaktmästare Jimmy Dahlberg hur det egentligen såg ut i Klockrike skola förr. Efter den genomgripande renoveringen för ett par år sedan är det ingen av de gamla eleverna som känner igen sig ordentligt.
Fast somt är sig likt.
-- Biblioteket väcker en del minnen, konstaterar Frank Leander från Linköping. Och slöjdsalen, fast de är inte så behagliga.
Hemvändarna får lyssna på Dedjo Engmark, bronsmedaljör i kälkhockey i paralympics i Salt Lake City. Han kom som polioskadad sjuåring som adoptivbarn till familjen Engmark i Klockrike. Nu är han bosatt i Malmö och jobbar med att få med funktionshindrade invandrare med i idrottsrörelsen.
-- De lider av ett dubbelt utanförskap, konstaterar Dedjo Engmark som medger att det är med blandade känslor han återvänder till Klockrike skola.
-- Jag var en krävande elev. Det var lätt att skylla på Dedjo när något gick snett. Vissa tjejer sa ifrån när jag blev orättvist beskylld. Det är viktigt att våga diskutera om främlingsfientlighet, menar Dejo Engmark. Skolans roll är mycket större än inlärning, det handlar om att skapa ansvarsfulla medborgare.
FOTNOT: Det är till sommaren femtio år sedan ena huset i Klockrike gamla skola flyttades från sin plats mittemot kyrkan ned till byn för att så småningom bli Klockrikegården. 1953 blev den nya skolbyggnaden, som skulle ersätta den flyttade, klar.