Klimatförändringarna väntas ge fler skyfall. Det ökar risken för skred, bland annat här vid Motala ström, konstaterar Kerstin Konitzer på SGI.
Det är SGI (Statens geotekniska institut) och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som kartlagt vilka risker som klimatförändringarna väntas föra med sig.
I Östergötland handlar det framför allt om jordskred och översvämningar, främst i Linköpings och Norrköpings kommuner. Här finns det stora områden med lera som skulle kunna komma i rörelse efter de allt fler skyfall som klimatförändringarna kan medföra.
– Vi ska inte överdriva skredriskerna i Östergötland, det är ändå ett mestadels platt landskap. Det går inte att jämföra med till exempel Göta älvdalen. Men man ska heller inte tona ner allvaret, det är väldigt viktigt att fortsätta utreda riskerna, säger Kerstin Konitzer, uppdragsledare på SGI.
Av de tio utpekade områdena är det just Göta älvdalen som bedöms ha allvarligast risker. Östergötland-Sörmland kommer nia på listan (se faktaruta).
När det gäller skred har både Linköping och Norrköping höga riskpoäng på SGI:s skala. Poängen sätts inte bara efter sannolikheten för att något ska hända, utan också efter vilken skada skreden kan åstadkomma på till exempel ekosystem, infrastruktur, bebyggelse och kulturarv.
– Linköping har höga poäng framför allt för att det finns väldigt många fornminnen här. I Norrköping finns det fler förorenade områden som kan påverkas. Där är det också större risk för översvämningar, säger Kerstin Konitzer.
I Sverige inträffar skred som omfattar mer än ett hektar i genomsnitt vartannat till vart tredje år. De som orsakat störst skada i modern tid är skreden i Surte 1950, Göta 1957, Tuve 1977, Vagnhärad 1997 och Småröd 2006. I Getå orsakade ett jordskred 1918 en tågolycka där mer än 40 personer omkom.
Rapporten är på en översiktlig nivå – den pekar inte ut vilka byggnader som är i störst fara eller var det absolut inte går att bygga. Hela 1,2 miljoner byggnader i Sverige finns inom områden med förutsättningar för skred, 209 000 för ras, 265 000 för översvämning och 8 700 för erosion.
– Det betyder inte att det verkligen finns en faktisk risk på alla de ställena. Det krävs noggrannare markundersökningar och det faller på kommuner, länsstyrelser och företag att göra. Fastighetsägare har ett stort ansvar för att förebygga risker, säger Kerstin Konitzer.
I vissa områden som bedöms som extra prioriterade går staten, via SGI, in och utför noggrannare karteringar. Det har gjorts för Göta älv, Säveån, Norsälven och Ångermanälven. Nu är det dags för Viskan – samt för Motala ström på sträckan Borensberg–Berg och i centrala Norrköping.
– Vi hoppas få pengar så att vi kan komma igång med detta i år, säger Kerstin Konitzer.
De blå och röda markeringarna visar tidigare skred vid Motala ström i och utanför Ljungsbro.
Flera skred har inträffat vid Motala ström genom åren, bland annat inne i Ljungsbro, vid Nykvarns kraftverk och vid Kungsbro. Kommunen sade i höstas nej till byggplaner i Ljungsbro, just med hänvisning till den risken.
Även om det inte går så långt som till jordskred kan klimatförändringarna leda till andra markrörelser och sättningsskador. Översvämningar kan påverka dricksvattnet och förstöra odlingar.
Klimatförändringarna kan också ge torrperioder, med sprickbildningar i marken. Det ökar bland annat risken för spridning av mjältbrand från nedgrävda djur.
Rapporten föreslår en rad åtgärder. Förutom markundersökningar handlar det om att se över lagstiftningen, öka kunskapen och hitta finansieringslösningar för konkreta insatser.