Git blockerade trafiken: "Oerhört att det ska behövas"

I måndags morse limmade 54-åriga Git fast sig i motorvägens asfalt. Orsaken: hon vill rädda våtmarkerna och klimatet.

Git Aremyr Lundström och sju andra aktivister stoppade trafiken på Centralbron i Stockholm på måndagsmorgonen. Git greps och förhördes av polisen under måndagen. Hon släpptes samma dag.

Git Aremyr Lundström och sju andra aktivister stoppade trafiken på Centralbron i Stockholm på måndagsmorgonen. Git greps och förhördes av polisen under måndagen. Hon släpptes samma dag.

Foto: privat

klimatet2022-03-29 18:00

Bilisterna fick sakta ner och stanna till. Samtliga körfält i norrgående riktning blockerades. Git Aremyr Lundström var en aktivisterna som stoppade trafiken på motorvägen i centrala Stockholm som en del i kampanjen Återställ våtmarker.

– Regeringen har lovat markägare att de ska få bidrag för att återväta våtmarker, men det har blivit en jättekrånglig byråkrati och markägare får inte ut några pengar, säger Git Aremyr Lundström. 

Kampanjen kräver att Sveriges våtmarker ska återställas. 

– Återställandet skulle minska utsläppen av växthusgasen metan. Våtmarker är också en bra kolsänka, renar vattnet och gynnar biologisk mångfald, säger Git.

undefined
På kampanjens Instagramsida berättar Git Aremyr Lundström om varför hon deltar i aktionen. "Vår mänsklighet står inför en katastrof vars fruktansvärda konsekvenser jag inte ens vill föreställa mig. Min medmänskliga skyldighet är att vara brandalarmet som signalerar att det är på allvar nu, och att tiden är knapp. Handling talar, handling räknas."

Aktivisterna har skrivit till statsministern och framfört sina krav, men har ännu inte fått något svar. 

– Vi gör det här för att vi har läst vad forskarna säger om klimatkrisen. Vi har inte tid att vänta. Något måste ske nu. Till och med FN-chefen säger att hela världen sover, det är kod röd för mänskligheten.

Git har engagerat sig i drygt två år. Hon har aldrig tidigare hindrat trafiken på en motorväg och är egentligen en vanlig 54-årig tvåbarnsmamma. 

– Det här var verkligen att gå utanför min komfortzon, men det känns som om jag gör rätt. Vi genomförde aktionen för allas skull. Vi befinner oss i en akut klimatkris och det är vår moraliska skyldighet. Men det är oerhört att behöva sätta sig på en motorväg för att få uppmärksamhet.

Ser du några risker med ert agerande?

– Vi riskerar fängelse och böter. Vi kan bli överkörda, misshandlade och råka ut för arga bilförare. En del kanske ser oss som terrorister. Vi är förberedda på allt det här. Men det vi har märkt av hittills är faktiskt övervägande positiv respons, säger Git.

undefined
Norrköpingsbon Astrid Kihlén sympatiserar med aktivisterna som blockerade motorvägen. Hon är själv aktiv i klimatrörelsen Extinction rebellion och planerar en föreläsning om kampanjen Återställ våtmarken i Norrköping den 12 april.

Norrköpingsbon och aktivisten Astrid Kihlén ställer sig bakom aktionen.

– Jag delar uppfattningen om att vi befinner oss i en global nödsituation. Människor dör och lider redan i dag av klimatkrisen. Forskarna säger också att det kommer att bli mycket värre. Kravet att återställa våtmarker är det minsta vi kan kräva och det skulle också göra stor skillnad för klimatet.

Är det verkligen nödvändigt med aktivism?

– Våra makthavare sviker oss. Vi hör många tomma vackra ord, men det görs inget för att trygga vår framtid. Civil olydnad har räddat oss från orättvisor, dårskap och passiva makthavare förut och jag tror att det kan hända igen. Men vi för att lyckas behöver vi bli många, säger Astrid Kihlén.

undefined
Civil olydnad behövs om någonting ska förändras, menar Astrid Kihlén. "Historien har visat att det är en framgångsrik metod, se bara på kvinnorättsrörelsen eller medborgarrättsrörelsen i USA", säger hon. Bilden från en aktion i Norrköping i början av december 2021.
undefined
Git Aremyr Lundström och sju andra aktivister blockerade Centralbron i Stockholm på måndagsmorgonen.
undefined
Git Aremyr Lundström ser inga andra alternativ än att engagera sig. "Det är oerhört att vi ska behöva sätta oss på en motorväg för att få uppmärksamhet kring klimatkrisen. Det här är något som rör alla människor och vår överlevnad."
Våtmarker

Nästan en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit under det senaste seklet. 

Bland de mest artrika miljöerna i Sverige. Viktiga för den biologisk mångfald, vattenrening och binder koldioxid.

Ett varmare klimat och människans exploatering av våtmarkerna kan leda till att våtmarkerna börjar avge mer lustgas som är en växthusgas, enligt ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet. Ett kilo lustgas har samma växthuseffekt som 300 kilo koldioxid.

Källor: Naturvårdsverket och SLU

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!