– Vi kan minska risken för förtida död med 25 procent, risken att dö i cancer med 24 procent och 32 procent lägre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom om vi följer den här kosten lite grann eller medelmycket, säger Anna Stubbendorff som har forskat om Eat-Lancet-kosten.
Eat-Lancet-kosten är inte vilka kostråd som helst.
– 37 forskare med olika bakgrund har tagit fram ett förslag på vad vi människor bör äta år 2050 för att maten ska räcka till tio miljarder människor. De har också tittat på hur maten ska minska risken att få kroniska sjukdomar, bidra till ökad livsängd, men också hur maten kan bidra till att vi håller oss inom de planetära gränserna.
Anna Stubbendorff har undersökt hur ungefär 25 000 personer påverkats av sina kostval med hjälp av en svensk forskarstudie från 1990-talet.
Hon tog fram ett poängsystem och poängsatte hur väl deltagarnas kost överensstämde med Eat-Lancet-dieten, som innebär ett ökat intag av frukt, grönsaker, nötter, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, fisk och skaldjur.
– Jag tittade på de 25 000 personernas matvanor och hur stor risken var att de skulle dö i förtid. Varje deltagare kunde få mellan 0 och 42 poäng. 42 poäng betydde att man åt exakt som Eat-Lancet. Men ingen fick så många poäng.
Trots att ingen åt helt i enlighet med Eat-Lancet så kom Anna fram till att för alla som följde kostråden lite grann eller medelmycket minskade risken att dö i förtid.
– I de resultat vi redovisar har vi tagit bort effekten av att deltagarna i studien kan ha haft olika BMI, varit olika gamla och rört sig olika mycket. Våra resultat speglar kostens påverkan.
– Om alla skulle äta enligt den här dieten så skulle vi kunna minska antalet undernärda på jorden, som i dag är 820 miljoner människor. Vi skulle kunna minska antalet överviktiga och vi skulle kunna förhindra elva miljoner dödsfall varje år, säger Anna Stubbendorff och fortsätter.
– I stora drag är det ungefär samma saker som är bra för jorden som för oss. Det borde underlätta en omställning, både för beslutsfattare och för individen. Det är en fördel att veta att mat som är bra för miljön också är bra för min kropp, och tvärtom.
Eat-Lancet-kosten togs fram på uppdrag av tidskriften The Lancet och Gunhild Stordalens stiftelse EAT. Med i forskargruppen fanns bland annat klimatforskaren Johan Rockström.