– Det är i första hand våra kontakter med Kinda kommun som gör att vi testar i Kimilili där det finns ett college att samarbeta med, säger Simon Schütte, lektor i maskinkonstruktion vid Linköpings universitet.
Många och svagaKimilili passar också bra med tanke på klimatet med svaga vindar som råder på högplatån i de västra delarna av Kenya.
– Den här vindsnurran går i gång redan vid två sekundmeter, vilket är ganska frekventa vindar i området.
Om det tillfälligt skulle bli hårda vindar är snurran konstruerad så att rotorbladen vänder sig bort från vinden.
El i vardagenProtypen är tillverkad i universitetets maskintekniska verkstad och består av en generator som är synnerligen effektiv. Målet är att den ska kunna leverera el till mobiltelefoner, datorer, belysningar, fläktar eller kylskåp i utvecklingsländer.
Tanken är också att den ska vara enkel att bygga och reparera, säger Simon Schütte.
– I värsta fall ska man kunna använda bamburör eller liknande material.
Tillgänglig för allaNär studenterna har hittat den optimala formen och tekniken på vindsnurran läggs ritningningarna ut på nätet för nedladdning.
– Då kan vem som helst bygga sin egen vindsnurra på plats.
Behovet av hushållsel är stort på landsbygden i Kenya. Elnätet som finns saknar kontinuerligt underhåll och strömavbrotten är otaliga.
Var mans egendomOch även om stora delar av landet består av enkla jordbruk som drivs av människohand och djurkraft är enkla mobiltelefoner snart sagt var mans egendom.
I ett land där infrastrukturen bitvis är satt på undantag kan tillgången till en laddad mobiltelefon vara skillnaden mellan liv och död.
Mars 2014Universitetssnurran ska testas på plats i Kimilili med början i mars nästa år. Några av studenterna som står bakom konstruktionen reser då till Kenya.
Eventuellt tillsammans med Simon Schütte som säger:
– Spännande och helt fantastiskt.
Fotnot: Vindsnurran har kunnat byggas med anslag från elhandelsföretaget Bixia.