För ett stadsbarn är det som att svänga in i en sagovärld när en kommer till Bockshult. Bredvid den dammiga grusvägen vankar två ölandsgäss, indiska färgglada fasaner, fluffiga får, pizzastora sköldpaddor och minihästar.
– Jag har alltid älskat djur, så för oss är det underbart att få bo såhär, säger Helena Berg.
Och era indiska fasaner som borde gilla värme, trivs dom också att bo såhär på en svensk gård?
– Det gör dem, de hanterar kylan bra.
En gravid sugga ställer sig upp på två ben som en hund med framklövarna mot öppningen till sin stia. Två hundar börjar skälla, geten bräker och kakafonin av djurljud bryts av ett kraxande. Det är från gårdens nya medlem - den vilda korpen Hugin.
– Han hittade hundarnas mat från början, sen började vi mata honom och nu bor han här hos oss. Men man måste hålla ögonen på honom för han gillar att stjäla saker och han kan öppna väskor, så för ett tag sen var han nära på att flyga iväg med en besökares bilnyckel, säger Helena.
Helena och hennes familj har bott på gården i strax över sju år. På gården driver familjen även företaget Bockshult Education som inriktar sig på utbildning och event inom bevarandebiologi och djurhållning.
– Vi vill visa på en alternativ djurvård, tvärtom mot de kommersiella datoriserade verksamheterna. Bor man såhär kan man ha sina djur löst och de lär sig snart rutinerna. Så gjorde man förr i tiden, då släppte man ut getterna i skogen på dagarna för att leta mat och sen kom de hem på kvällarna.
Utöver djuren finns även yoga på gården. Här arrangerar hon yogapass för drop in-deltagare på en äng som förr kallades för Tattarängen eftersom bygdens kringresande tattare fick tillåtelse att sova över på ängen i början av 1900-talet. 15 personer tagit sig hit ikväll för ett pass Ashtangayoga.
Efter uppvärmningen är det många som andas tyngre med svettdroppar på t-shirts och linnen. Samtidigt kommer det svarta fåret Ida förbi och försöker stjäla saft ur en flätad korg. Lappgeten Lovisa drar också omkring och snart spurtar hunden Roxy över yogamattorna. Deltagarna skrattar.
– Jag har varit på flera pass med Helena och det har varit toppen. Men jag har inte varit här med djuren innan, men det var bara roligt med djuren som kom fram och hälsade, säger deltagaren Anette Djurstedt.
Och bräkandet från får eller springandet från hundar störde inte andningskoncentrationen?
– Det tänkte jag faktiskt inte ens på, det vara bara roligt. Gott för själen.
Yogapasset fortsätter och sträcker och tänjer muskler man inte visste att man hade. Som när Helena ber oss deltagare att knäppa händerna bakom ryggen, böja oss framåt och nedåt med huvudet och sträcka armarna mot himlen i en ovan rörelse. "Det här är det bästa övningen som finns för axlarna, fast det kanske känns som att de ska knäckas", säger Helena.
– Mamma! ropas det från hagen bredvid ängen.
Det är Helenas två yngsta söner Lukas och Nils som har släntrar ner för hagen och ställer sig på det lantröda staketet.
– Mamma! Hugin tog mina glasögon! Han flög iväg och vi hittar dom inte, ropar Lukas.
Helena ställer några säkerhetsfrågor och sen får pojkarna gå iväg med storebror Eskil och leta efter glasögonen. Helena sätter händerna för ansiktet en sekund innan hon vänder sig mot oss.
– Okej, andas in. Och andas ut.